Religiös nationalism blir allt starkare i USA och Sverige

I en scen som länge kommer att etsas fast i historieböckerna stormade religiösa patrioter Kapitolium i Washington DC den 6 januari 2021. Med kors och flaggor, ropandes om Jesus samtidigt som de försökte stoppa certifieringen av presidentvalet, blev kopplingen mellan vissa former av kristendom och amerikansk nationalism påtaglig för en hel värld.

Tre år senare har denna förening mellan religion och politik inte avtagit. Tvärtom ser vi hur denna utveckling fortsätter, senast exemplifierad genom Donald Trumps vicepresidentkandidat JD Vance, som öppet förespråkar att all politik bör förankras i religionen. Vance, som tidigare var kritisk till Trump men nu blivit en av hans närmaste allierade, representerar en ny generation av konservativa röster som ser religion som den naturliga grundbulten i samhällets ordning.

Fenomenet är dock inte begränsat till USA. Även i Sverige ser vi liknande tendenser, om än i mindre dramatisk form. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har under senare år alltmer betonat kopplingen mellan kristendomen och den svenska identiteten. Hon talar om ”kristen svenskhet” som något att värna och framhålla, särskilt i tider av kulturell förändring och migration.

Denna utveckling väcker frågor om vad som händer när religion och nationalism flätas samman. Historiskt sett har denna kombination lett till både starka gemenskapskänslor och svåra konflikter. Den har använts för att bygga nationer, men också för att utesluta och ibland förtrycka dem som står utanför den religiösa gemenskapen.

I USA har den kristna nationalismen vuxit sig starkare under det senaste decenniet. Det handlar om en ideologi som ser USA som i grunden en kristen nation, där kristna värderingar bör prioriteras i lagstiftning och politik. Forskare pekar på att denna rörelse var central i mobiliseringen inför stormningen av Kapitolium, och att den fortsätter att påverka amerikansk politik.

JD Vances uttalanden om religionens roll i politiken följer denna tradition. Som författare till den hyllade boken ”Hillbilly Elegy” har Vance byggt sin politiska karriär på att representera den vita arbetarklassen i USA:s rostbälte – en grupp som känner sig övergiven av såväl ekonomisk globalisering som kulturell liberalisering.

I Sverige har Kristdemokraterna historiskt sett haft en mer moderat syn på relationen mellan religion och politik, med fokus på värderingar snarare än explicit kristendom. Under Ebba Buschs ledning har dock partiet tagit tydligare ställning i värdekonservativa frågor, och hon har personligen betonat kristendomens betydelse för svensk kultur och identitet.

Detta sker i en tid då Sverige genomgår demografiska förändringar, med ökad immigration och religiös mångfald. I detta sammanhang kan betoningen av ”kristen svenskhet” ses som ett försök att definiera vad som utgör kärnan i den svenska identiteten.

Kritiker menar att denna typ av retorik riskerar att skapa ett ”vi och dom”-tänkande, där vissa medborgare betraktas som mer autentiskt svenska än andra. Förespråkare hävdar å andra sidan att det handlar om att värna om kulturella rötter och traditioner i en tid av snabb förändring.

Den religiösa nationalismens återkomst är inte unik för USA och Sverige. Liknande tendenser syns i länder som Polen, Ungern och Indien, där religiösa identiteter används för att definiera nationell tillhörighet.

För demokratiska samhällen väcker denna utveckling viktiga frågor: Hur balanserar vi rätten till religiös övertygelse med principen om religionsfrihet för alla? Kan nationalism baserad på religiös identitet vara inkluderande, eller leder den oundvikligen till exkludering av religiösa minoriteter?

Statsvetare och religionsforskare pekar på behovet av att särskilja mellan religion som moralisk vägledning för individer och som grund för kollektiva politiska beslut. När dessa sfärer blandas samman ökar risken för att demokratiska principer om lika medborgerliga rättigheter undermineras.

I både USA och Sverige pågår nu en intensiv debatt om vilken roll religionen ska spela i offentligheten. Denna debatt handlar i grunden om hur vi definierar våra samhällen och vilka värderingar som ska vägleda den politiska utvecklingen.

Medan stormningen av Kapitolium representerar ett extremt uttryck för religiös nationalism, visar den samtida politiska utvecklingen att frågan om religionens roll i politiken är långt ifrån avgjord – vare sig i USA eller i Sverige.