Isobel Hadley-Kamptz: Danmark säger upp Palantir av säkerhetsskäl – svensk polis fortsätter

Polisen använder kontroversiell övervakningsteknik från Palantir sedan fem år

Svensk polis har under fem års tid använt ett övervaknings- och analysprogram från det amerikanska företaget Palantir, vilket uppdagades i ett avslöjande reportage av tidningen ETC i höstas. Företaget har blivit föremål för debatt både på grund av sina kunder och kopplingar till politiska intressen.

Palantir grundades av den kontroversiella investeraren Peter Thiel, känd för sina nära band till Donald Trumps tidigare administration och sitt stöd för MAGA-rörelsen. Företaget har samarbeten med såväl amerikanska migrationsmyndigheten ICE som med israelisk militär i Gaza, vilket ytterligare bidragit till den kritiska granskningen.

Programvaran som Palantir erbjuder använder artificiell intelligens för att analysera enorma datamängder. Tekniken kan kartlägga individers rörelsemönster, sociala nätverk och åsiktsgemenskaper, samt göra förutsägelser om framtida agerande. I vissa militära sammanhang kan analyserna kopplas till automatiserade åtgärder, exempelvis för att styra drönare – antingen för informationsinhämtning eller för direkta militära insatser.

Enligt ETC:s granskning matar svensk polis in data från flera olika källor i systemet, bland annat spanings- och brottsregister, sociala medier, Bank ID och passagerarlistor från flygplatser. I andra länder går man längre – brittisk polis inkluderar information om sexuell läggning, etnicitet, DNA och politiska åsikter, medan amerikanska myndigheter även använder sjukjournaler. I Danmark kategoriseras personer baserat på om de anses vara ”västliga” eller ”icke-västliga”.

Den svenska polismyndigheten har varken bekräftat användningen av Palantir eller redovisat vilka data som analyseras, vilket väcker frågor om transparens och omfattningen av övervakningen.

Socialdemokratiske riksdagsledamoten Petter Löberg har vid upprepade tillfällen försökt få klarhet från justitieminister Gunnar Strömmer om hur användningen av detta verktyg påverkar rättssäkerheten. Vid ett svar i riksdagen nyligen hänvisade Strömmer enbart till att polisens arbete regleras i lag oavsett vilka IT-verktyg som används, och hävdade att tekniken i sig är neutral.

Detta uttalande har mött kritik från flera håll. Erfarenheter från andra länder visar att polisiär AI tenderar att förstärka existerande fördomar och kan leda till att personer från vissa grupper felaktigt pekas ut som kriminella. Detta är inte en slump utan hänger samman med hur AI-system fungerar och tränas.

En ytterligare problematisk aspekt är att Palantirs algoritm, som styr modelleringen och analysen, är hemlig. Det innebär att det saknas möjlighet till granskning av varför någon pekas ut i ett kriminellt sammanhang, eller till ansvarsutkrävande när misstag begås.

I Tyskland har den federala författningsdomstolen slagit fast att polisens användning av Palantir strider mot grundlagen, då den kränker medborgarnas integritet på ett sätt som inte kan accepteras.

Utöver integritetsfrågorna finns säkerhetspolitiska betänkligheter. Danmarks säkerhetspolis har uttryckt vilja att avsluta sitt avtal med Palantir, eftersom man ser en risk i att vara beroende av en tjänst som Donald Trump, vid en återkomst till presidentämbetet, potentiellt skulle kunna stänga av. I Schweiz valde försvaret att avbryta sin upphandling när man insåg risken att känslig data skulle kunna delas med amerikansk säkerhetstjänst.

Trots dessa allvarliga invändningar har justitieminister Strömmer avfärdat kritiken mot Palantir som ”konspirationsteorier”, vilket väcker frågor om regeringens prioritering av den nationella säkerheten och medborgarnas integritet i den digitala tidsåldern.

Användningen av avancerad övervakningsteknik inom polisväsendet fortsätter att vara ett område där teknologisk utveckling, integritetsskydd, rättssäkerhet och säkerhetspolitiska intressen möts i en komplex debatt om samhällets digitala framtid.