Isobel Hadley-Kamptz: Det vi ser i Minneapolis är både fasansfullt och hoppingivande

I Minnesota pågår en kontroversiell insats som väckt stark oro kring medborgerliga rättigheter och maktmissbruk. Sedan flera veckor har delstaten Minnesota och staden Minneapolis blivit skådeplats för en massiv federal operation där cirka 3000 gränspoliser och ICE-agenter (Immigration and Customs Enforcement) är verksamma.

De kamouflageklädda och tungt beväpnade agenterna, ofta med maskerade ansikten, genomför vad som officiellt beskrivs som en insats mot illegal invandring. Men enligt en växande mängd vittnesmål har operationen utvecklats till något som liknar en etnisk profilering, där personer med mörkare hudfärg stoppas och kontrolleras, inklusive medlemmar ur den amerikanska ursprungsbefolkningen.

Flera rapporter tyder på att den federala insatsen bryter mot grundläggande amerikanska lagar. Amerikanska medborgare stoppas på öppen gata och tvingas visa identifikationshandlingar, trots att detta strider mot federal lagstiftning. Vittnen berättar om hur ICE-agenter utan lagligt tillstånd för husrannsakan har forcerat dörrar till privatbostäder. Jurister hävdar att personer som omhändertagits nekas tillgång till juridiskt ombud, vilket också utgör lagbrott.

En särskilt uppmärksammad incident inträffade när en familj på väg hem från en basketmatch hamnade mellan ICE-agenter och demonstranter. Enligt en intervju med CNN kastade en agent en tårgaspatron under familjens bil, vilket ledde till att deras sexmånaders spädbarn tillfälligt slutade andas.

Inte ens den lokala poliskåren skonas från ICE-agenternas agerande. Polismyndigheten i Minneapolis har rapporterat att flera av deras egna poliser har omringats av ICE-personal som krävt att de bevisar sin rätt att vistas i USA. Enligt polischefen har detta enbart drabbat icke-vita poliser, vilket ytterligare förstärker bilden av etnisk profilering.

Trumpadministrationen har bemött kritiken genom att lägga ansvaret på de drabbade. Ett exempel är fallet med Renée Nicole Good, som dödades under operationen. Administrationen har kallat henne terrorist och felaktigt hävdat att hon försökt köra över en agent, trots att filmbevis från händelsen visar motsatsen. Administrationen har beslutat att inte utreda dödsfallet, och Trumps vicepresidentkandidat JD Vance har felaktigt hävdat att ICE-agenter har ”absolut immunitet”.

Det politiska motivet bakom operationen framstår som tydligt: att injaga fruktan hos politiska motståndare och demonstrera att medborgerliga rättigheter inte längre gäller lika för alla amerikaner. De politiska undertonen blev särskilt uppenbar när Trump plötsligt ändrade sin retorik kring Renée Nicole Goods död efter att ha fått information om att hennes far varit en engagerad Trump-supporter. Först då beskrevs hennes död som en tragedi.

Trots den påtagliga rädslan har invånarna i Minneapolis visat ett imponerande motstånd och sammanhållning. Eftersom många icke-vita invånare inte vågar röra sig utomhus har spontana hjälpnätverk bildats för att assistera med transporter, matinköp och tvätt. Det sistnämnda har blivit särskilt viktigt då ICE-agenter bevakar offentliga tvättinrättningar. Föräldrar organiserar sig för att bevaka skolor och varna om ICE närmar sig, medan andra dokumenterar operationen trots riskerna för egen säkerhet.

Situationen i Minnesota representerar därmed både en oroväckande utveckling och ett hoppingivande exempel på civilt motstånd. Den speglar hur auktoritära tendenser kan ta sig uttryck i en demokrati, men också hur medborgare kan organisera sig för att stå emot sådana tendenser genom solidaritet och samarbete.

Händelserna i Minneapolis väcker viktiga frågor om gränserna för federal maktutövning och om hur medborgerliga rättigheter ska skyddas i en alltmer polariserad politisk miljö. De belyser också den komplexa dynamiken kring invandring, rättsskipning och etniska relationer som fortsätter att prägla det amerikanska samhället.