Isobel Hadley-Kamptz: Kanske förstår finansmännen problemet med Trump nu

Amerikanska riksbankschefen Jerome Powell utreds av justitiedepartementet

Det amerikanska justitiedepartementet har inlett en brottsutredning mot Jerome Powell, chef för USA:s centralbank Federal Reserve. Utredningen rör påstådda oegentligheter kring renoveringen av bankens huvudkontor. Powell bemötte anklagelserna i ett uttalande i söndags, där han klargjorde att centralbanken fattat beslut om styrräntan utifrån vad som tjänar allmänheten bäst, inte efter presidentens önskemål.

Kritiker ser utredningen som en del av president Donald Trumps långvariga konflikt med centralbanken. Trump har återkommande uttryckt motstånd mot Federal Reserves självständighet och dess oberoende rätt att fastställa räntenivåer baserat på ekonomiska faktorer som inflation och arbetslöshet. Detta var något han öppet deklarerade redan innan presidentvalet 2024, trots att traditionella konservativa röster försökte tona ned betydelsen av dessa uttalanden.

Efter sitt tillträde har Trump vidtagit flera åtgärder som tolkas som försök att påverka centralbankens beslutsfattande. I somras avskedade han ekonomen Lisa Cook från centralbankens styrelse på vad många bedömare ansåg vara oklara grunder. Högsta domstolen blockerade dock detta beslut, vilket innebär att Cook fortfarande tjänstgör i styrelsen. Trump har även vid upprepade tillfällen hotat att avskeda Powell, trots att presidenten enligt lag saknar befogenhet att göra detta.

Att Trump nu fortsätter med vad som verkar vara ogrundade rättsliga påtryckningar mot Powell är förenligt med hans tidigare agerande mot personer som motsätter sig honom, menar kritiker.

Centralbankens oberoende har stor ekonomisk betydelse. Experter är överens om att oberoende centralbanker som baserar sina räntebeslut på ekonomiska bedömningar snarare än politiska hänsyn har bidragit med avgörande stabilitet till det globala finansiella systemet. När politiker tar direktkontroll över räntebildningen har det historiskt lett till allvarliga ekonomiska konsekvenser, som exemplen med hyperinflation i Turkiet och Ryssland under senare år visar.

Om USA skulle överge principen om en oberoende centralbank skulle konsekvenserna kunna bli allvarliga för både privathushåll och finansmarknaden. För vanliga amerikaner skulle det kunna äventyra både sparkapital och förmågan att hantera vardagsutgifter. För finanssektorn, inklusive de finansprofiler och förmögna individer som stödjer Trump, skulle en politisering av penningpolitiken kunna undergräva hela affärsmodellen.

Förutsägbarhet är grundläggande för finansiella marknaders funktion. Investerare och marknadsaktörer behöver kunna lita på att ränteförändringar sker baserat på ekonomiska faktorer, inte politiska överväganden eller nycker. Detta skulle vara problematiskt även med en mer konventionell politisk ledare, men med en person som Trump vid rodret fruktar många ekonomer att konsekvenserna kunde bli särskilt allvarliga.

Konflikten illustrerar en grundläggande motsättning i Trumps ekonomiska politik. Medan många inom finanssektorn uppskattar hans avregleringsagenda och skattelättnader, kan hans inställning till centralbankens oberoende på längre sikt hota den ekonomiska stabilitet som samma sektor är beroende av.

Situationen har också väckt frågor om finansmarknadens aktörers prioriteringar. Kritiker undrar hur finanseliten, som generellt stödjer Trump i kulturella frågor, ställer sig till hans ekonomiska politik när den potentiellt hotar deras grundläggande verksamhetsförutsättningar.

Utvecklingen följs noggrant av ekonomiska bedömare världen över, då USA:s monetära politik har globala återverkningar och Federal Reserve är en av världens mest inflytelserika ekonomiska institutioner.