Isobel Hadley-Kamptz: Kommer Donald Trump utse en motpåve i Palm Beach?

Efter århundraden av relativ stabilitet i förhållandet mellan USA och Vatikanstaten har spänningar nu uppstått mellan påve Leo XIV och Donald Trumps administration. Relationen mellan den katolska kyrkans överhuvud och den amerikanska regeringen har drastiskt försämrats efter påvens kritiska tal i januari om tillståndet i världen.

I sitt tal varnade påve Leo XIV för hur grunderna för global samexistens hotas när stormakter ignorerar de internationella regler som etablerades efter andra världskriget. Han uttryckte även oro över hanteringen av flyktingkrisen samt miljöförstörelse och klimatförändringar – en fortsättning på den linje som hans föregångare Franciskus drivit.

Enligt rapporter från nättidningen The Free Press, som normalt intar en högervänlig position i amerikansk politik, reagerade Trumpadministrationen kraftfullt på påvens uttalanden. Vatikanstatens dåvarande USA-ambassadör, kardinal Christophe Pierre, kallades till försvarsdepartementet för vad som beskrivs som en utskällning.

Källor inom Vatikanen hävdar att vice försvarsminister Elbridge Colby och hans kollegor framförde ett tydligt budskap till kardinalen: Donald Trump besitter den militära styrkan att göra vad han vill, och påven borde ställa sig bakom honom. Det som gör situationen särskilt anmärkningsvärd är en påstådd historisk referens som fälldes under mötet.

Enligt uppgifterna nämnde någon från försvarsdepartementet påvedömet i Avignon under 1300-talet – en historiskt laddad hänvisning för den som är bekant med medeltidshistoria. Under denna period lät den franske kungen Filip IV först misshandla den sittande påven till döds och inrättade sedan ett eget påvedöme i Frankrike där han själv utsåg kyrkans ledare. Detta ledde till en schism inom kyrkan med flera samtidiga påvar – en i Rom och motpåvar i Frankrike.

Försvarsdepartementet har tillbakavisat rapporteringen och hävdar att beskrivningen i The Free Press är överdriven, medan Vatikanen avstått från officiella kommentarer om händelsen.

Spänningarna har emellertid fortsatt, vilket illustreras tydligt av påve Leos beslut att tacka nej till en personlig inbjudan från vice president JD Vance att delta i USA:s 250-årsfirande i sommar. Leo XIV, som är den förste amerikanske påven i historien, har istället valt att just den 4 juli besöka den italienska ön Lampedusa – en symboliskt betydelsefull plats där hundratusentals flyktingar anlänt till Europa under de senaste decennierna och där många omkommit under försök att korsa Medelhavet.

Detta val av destination på USA:s nationaldag kan ses som en tydlig markering från påvens sida. Lampedusa har blivit en symbol för flyktingkrisen, där kropparna av dem som sökt frihet men omkommit under den farliga resan fortfarande flyter iland. Genom detta besök understryker påven sin kritik mot hur världens mäktiga nationer, inklusive USA, hanterar humanitära kriser.

Situationen illustrerar en växande klyfta mellan den katolska kyrkans sociala och humanitära värderingar under de senaste påvarna och den politik som förs av Trumpadministrationen. Trots att nästan en fjärdedel av USA:s befolkning är katoliker, verkar den nuvarande politiska ledningen och Vatikanen ha fundamentalt olika synsätt på globala utmaningar som migration, klimatförändringar och internationell rätt.

Historiskt sett har förhållandet mellan påvedömet och världsliga ledare ofta präglats av spänningar och förhandlingar om makt. Det som nu utspelar sig mellan Vita huset och Vatikanen kan ses som ett modernt kapitel i denna långa historia av komplicerade relationer mellan andlig och världslig makt.