Ledare: Därför säger nästan alla nej till den nya lagen om uppehållstillstånd

Sverige planerar lagändring för permanenta uppehållstillstånd – möter stark kritik

Regeringens förslag om att kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd har mött massiv kritik från remissinstanser. Innan jul hade remissinstanserna sista chansen att yttra sig om lagförslaget, och resultatet var entydigt negativt för Tidöregeringen.

Av de tillfrågade instanserna avstyrker hela sju av tio förslaget. Bland de övriga finns ingen som uttryckligen ställer sig positiv till idén. Den omfattande kritiken kommer från flera håll, inklusive tunga juridiska instanser.

Förslaget innebär att personer som tidigare beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige kan få dessa återkallade retroaktivt. Detta skulle tvinga människor som redan fått besked om att de får stanna i Sverige tillbaka in i migrationsprocessen, trots att beslutet kan ha fattats för flera år sedan.

Justitiekanslern är en av de skarpaste kritikerna och menar att förslaget strider mot Europakonventionen. Asylrättscentrum framhåller att idén är bristfälligt utredd, särskilt vad gäller EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden.

Centrum för rättvisa, en annan tung remissinstans, betonar att rättssäkerhetsintresset och den enskildes förtroende för statens beslut måste väga tyngre än politiska önskemål om förändring inom ett specifikt sakpolitiskt område.

Kritiken handlar framför allt om den grundläggande principen att ny lagstiftning inte ska gälla retroaktivt. En jämförelse som lyfts fram är att den som bygger ett hus enligt gällande regler inte tvingas riva det om reglerna ändras efter ett val. På samma sätt, menar kritikerna, bör inte personer vars uppehållstillstånd godkänts enligt tidigare regler drabbas när politiska vindar förändras.

Förtroendet för rättsstaten står på spel, varnar flera remissinstanser. Om staten kan riva upp tidigare beslut riskerar det att skada allmänhetens förtroende för myndigheters besked och för rättssystemet i stort.

Förutom de rättsliga aspekterna lyfts även ekonomiska konsekvenser fram. Enligt uppskattningar skulle mellan 98 000 och 180 000 personer beröras av lagförslaget. Domstolsverket har påpekat att framför allt Migrationsverket och migrationsdomstolarna skulle behöva betydande resurstillskott för att hantera den ökade arbetsbördan.

Den administrativa bördan skulle därmed öka kraftigt, vilket innebär att förändringen inte bara skulle vara negativ för de direkt drabbade utan också medföra ökade kostnader för skattebetalarna. Istället för besparingar skulle reformen alltså leda till ökade utgifter för staten.

Migrationsminister Johan Forssell (M) har uttalat sig i Dagens Nyheter om att regeringen ska granska remissvaren noggrant innan de går vidare med förslaget. Med tanke på den omfattande kritiken framstår vägen framåt som osäker – det är ovanligt att ett enskilt lagförslag möter så enhällig kritik från remissinstanserna.

Tidöregeringens förslag är en del av deras ambition att genomföra ett skifte i migrationspolitiken, men kritikerna menar att detta specifika förslag går för långt när det gäller rättsstatens principer och respekten för redan fattade myndighetsbeslut.

I ett större perspektiv visar denna debatt på spänningen mellan politiska ambitioner att förändra migrationssystemet och grundläggande juridiska principer om rättssäkerhet och förutsebarhet. Frågan som nu står i fokus är om regeringen kommer att ompröva eller modifiera sitt förslag efter den massiva kritiken, eller om man trots allt väljer att gå vidare med lagändringen.