USA riskerar att förlora sin ekonomiska särställning genom Trumps politik

Den amerikanske finansministern Scott Bessent reagerade skarpt under sitt framträdande i Davos när han kommenterade att ”det danska innehavet är, precis som Danmark, obetydligt”. I samma andetag avfärdade han även en enskild valutamarknadsanalytiker på Deutsche Bank som betydelselös.

Bakgrunden till finansministerns irritation var att en dansk pensionsfond hade sålt av sitt innehav av amerikanska statsobligationer samtidigt som Deutsche Bank-analytikern hade varnat för ett sviktande förtroende för den amerikanska dollarn.

Bessents försök att lugna marknaden och skapa trygghet kring amerikanska tillgångar fick motsatt effekt – han framstod istället som nervös. Och denna nervositet verkar inte vara obefogad.

Donald Trump har visserligen dragit tillbaka tidigare hot om att invadera Grönland och införa tullar mot nationer som motsatte sig detta. Men den verkliga utmaningen för USA:s ekonomiska trovärdighet ligger på ett annat plan. Allt fler marknadsaktörer har börjat förlora förtroendet för USA som en trygg hamn för investeringar.

Den danska pensionsfonden förklarade att deras beslut att sälja av amerikanska statspapper grundades i att USA är kraftigt överbelånat och präglas av tilltagande politisk instabilitet. Liknande skäl angavs när Europas största pensionsfond, holländska ABP, och svenska Alecta förra året avyttrade betydande delar av sina amerikanska innehav.

Historiskt sett har investerare sökt sig till amerikanska statsobligationer och dollar i orostider – ett fenomen känt som ”flight to safety”. Denna mekanism har fungerat även när kriserna haft sitt ursprung i USA. Men nu kan man observera ett trendbrott: under det senaste året har investerare istället sålt amerikanska tillgångar när marknaden varit orolig.

Osäkerheten kan delvis tillskrivas USA:s växande federala underskott, en allt större statsskuld och en dysfunktionell kongress som under mer än ett decennium varken kunnat eller velat adressera dessa problem. Men den avgörande faktorn som förändrat marknadens beteende under det senaste året är Donald Trump och hans politik.

USA:s ekonomiska dominans i världen har givit dollarn och statsobligationerna en särställning. Men denna position har också berott på landets karaktär – en stabil rättsstat med oberoende institutioner som Federal Reserve. Trumps återkommande attacker mot rättssystemet och centralbanken underminerar dessa grundpelare.

Mest oroväckande är dock presidentens frontalangrepp mot den internationella ordning för säkerhet och handel som varit rådande sedan andra världskriget, med USA som centrum.

Trump klagar ofta över att USA betalar för andra länders säkerhet och håller sina marknader öppna för omvärlden trots enorma handelsunderskott. Vad han missar är den underförstådda överenskommelse som existerat: europeiska länder och Japan har ”betalat tillbaka” genom att köpa amerikanska obligationer och hålla dollartillgångar.

Denna outtalade men i grunden transaktionella uppgörelse har möjliggjort för amerikanska konsumenter och den federala staten att betala lägre räntor och konsumera mer än vad som annars varit möjligt. USA har kunnat ignorera sina växande underskott och sin statsskuld – ett förhållande som Frankrikes Charles de Gaulle träffande beskrev som USA:s ”absurda privilegium”.

Med tanke på denna bakgrund är Scott Bessents nervositet förståelig. Trumps politik riskerar att undergräva hela det system som under decennier gett USA ekonomiska fördelar. När förtroendet för landets ekonomiska och politiska stabilitet vacklar, hotas även dollarns och statsobligationernas ställning som världens främsta tillflyktsort i orostider.