Ledare: Det är stort om kriget pausas och gisslan släpps – men fred är långt borta

I Israel och Gaza utbröt glädjescener när beskedet om en överenskommelse mellan Hamas och den israeliska regeringen tillkännagavs på torsdagsmorgonen. Avtalet, som baseras på Donald Trumps 20-punktsprogram för fred, innebär att Hamas har åtagit sig att frisläppa samtliga gisslan, medan Israel ska avbryta stridshandlingarna och dra tillbaka sina trupper. Dessutom ska ett betydande antal palestinska fångar friges.

Överenskommelsen representerar både ett stort och ett litet steg mot fred. Det är ett avgörande framsteg att kriget i Gaza pausas, vilket möjliggör att förnödenheter som mat, vatten och mediciner äntligen kan föras in i större skala till ett område där lidandet är enormt och svälten akut. Lika betydelsefullt är att gisslan som hållits fångna under två år under ytterst svåra förhållanden nu kan återvända hem.

Samtidigt utgör detta endast ett begränsat steg på den längre vägen mot varaktig fred. När Donald Trump presenterade sin 20-punktsplan försatte han indirekt Benjamin Netanyahu i en position där han tvingades acceptera villkoren. Den israeliske premiärministern föreföll räkna med att Hamas skulle avvisa förslaget, vilket skulle ha gett Israel möjlighet att ”slutföra operationen” med fullt amerikanskt stöd.

Hamas valde dock att acceptera villkoren om frigivning av gisslan, vilket ledde till förhandlingar i Egypten kring de praktiska detaljerna och övriga delar av planen. Det som parterna nu enats om beskrivs som en ”första fas” där några av de 20 punkterna ska implementeras.

Fortsatta diskussioner väntar kring centrala frågor som etablerandet av en internationell styrka för att upprätthålla säkerheten i Gaza samt avväpningen av Hamas. Om dessa punkter förverkligas skulle det innebära ett betydande steg mot långsiktig fred i regionen.

Denna överenskommelse har likheter med tidigare tillfälliga uppgörelser. I november 2023 genomfördes en kortare stridspaus då Hamas frisläppte en del gisslan och humanitär hjälp tilläts nå Gaza. I januari 2024 nåddes ytterligare en vapenvila där 33 gisslan frigavs, palestinska fångar släpptes och nödhjälp levererades till Gaza.

Januariavtalet skulle ha följts av en andra fas där Israel permanent skulle dra tillbaka sina trupper och Hamas skulle avstå från kontroll över Gaza. I stället återupptogs stridigheterna kort därefter.

Den nuvarande situationen skiljer sig dock på några avgörande punkter. Donald Trump har investerat betydande politiskt kapital i denna fredsplan, och ett misslyckande skulle innebära en stor prestigeförlust. Det är därför rimligt att anta att den amerikanske presidenten kommer att utöva påtryckningar på Netanyahu för att säkerställa fortsatta förhandlingar, samtidigt som länder som Turkiet och Qatar förväntas påverka Hamas i samma riktning.

En central skillnad denna gång är också att avtalet omfattar frigivning av samtliga kvarvarande gisslan. Om detta genomförs förändras förutsättningarna för båda parter, vilket potentiellt kan öka sannolikheten för att vapenvilan består.

Det mest troliga scenariot är att ett utdraget tillstånd av ”limbo” nu följer, där förhandlingar kring de återstående punkterna i programmet fortsätter. Även om detta inte innebär en omedelbar och fullständig fred, representerar det en avsevärd förbättring jämfört med det krig som plågat invånarna i Gaza under de senaste två åren.

Utvecklingen följs noggrant av omvärlden, där många hoppas att denna överenskommelse, till skillnad från tidigare försök, kan leda till en mer långsiktig lösning på en konflikt som orsakat enormt lidande för civilbefolkningen i området.