Majoritet av företagare missnöjda med regeringens politik

En majoritet av medlemmarna i organisationen Företagarna uttrycker missnöje med den nuvarande regeringens ekonomiska politik, samtidigt som statsminister Ulf Kristersson fortsätter att framställa sig som en stark försvarare av marknadsekonomiska principer.

Missnöjet bland småföretagare kommer vid en tidpunkt då regeringen intensifierat sin retorik kring tillväxtfrämjande åtgärder. Enligt en ny undersökning bland Företagarnas medlemmar anser en betydande andel att regeringens insatser inte möter de utmaningar som mindre och medelstora företag står inför i dagens ekonomiska klimat.

Statsministern har vid upprepade tillfällen lyft fram sin vision om en marknadsliberal politik som ska stimulera företagande och innovation. I flera tal har Kristersson betonat vikten av att minska regelbördan och sänka skattetrycket för att frigöra entreprenörskraft. Trots dessa utfästelser visar undersökningen att många företagare upplever en diskrepans mellan regeringens retorik och faktiska genomförande.

”Det finns en uppfattning bland många småföretagare att regeringen har en övertro på sin förmåga att detaljstyra ekonomisk tillväxt uppifrån,” säger Elisabeth Thand Ringqvist, tidigare ordförande för Företagarna och numera ekonomisk analytiker. ”Många efterlyser istället konkreta reformer som förenklar vardagen för dem som driver företag.”

Undersökningen pekar särskilt på områden som kompetensförsörjning, energipolitik och infrastruktur som områden där företagarna anser att regeringen inte levererar tillräckligt kraftfulla åtgärder. Särskilt i mindre orter och på landsbygden uttrycks oro över att tillväxtpolitiken främst gynnar storstadsregionerna.

Regeringens försvarstalare menar å sin sida att många reformer tar tid att implementera och att effekterna av nuvarande åtgärder kommer att synas tydligare på längre sikt. Näringsminister Ebba Busch har i kommentarer till kritiken framhållit att regeringen genomfört flera viktiga regelförenklingar och arbetar aktivt med att förbättra företagsklimatet.

”Vi har tagit flera viktiga steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företagande. Men vi är medvetna om att mer behöver göras och lyssnar noggrant på näringslivets synpunkter,” säger en talesperson för Näringsdepartementet.

Ekonomiska bedömare påpekar att företagarnas missnöje bör ses i ett bredare sammanhang av strukturella utmaningar som Sverige står inför. Den ekonomiska avmattningen i Europa, energiomställningen och den tilltagande globala konkurrensen skapar ett komplext läge där enkla politiska lösningar är svåra att finna.

”Det finns en tendens från regeringens håll att överskatta sin förmåga att dirigera ekonomin i rätt riktning genom centralt utformade åtgärder,” säger nationalekonomen Lars Calmfors. ”Samtidigt underskattas ofta betydelsen av stabila och förutsägbara regelverk som låter marknadskrafterna verka effektivt.”

I en tid när svenska företag möter allt hårdare internationell konkurrens betonar många ekonomiska bedömare vikten av att politiken skapar goda ramvillkor snarare än att försöka peka ut specifika tillväxtområden. Innovationskraften i näringslivet kommer främst underifrån, menar de, och politikens roll bör vara att undanröja hinder.

Företagarnas vd Günther Mårder har i flera sammanhang betonat att det inte främst handlar om ideologiska skiljelinjer utan om praktiska resultat. ”Våra medlemmar är inte intresserade av politisk retorik utan av konkreta förbättringar i sin vardag. Det handlar om allt från tillgång till kompetent arbetskraft till minskad administrativ börda och ett fungerande transportsystem.”

Statsministerns självbild som marknadsekonomins främste försvarare ställs därmed mot en mer komplex verklighet där många företagare efterlyser mindre dirigering och mer konkret stöd för att hantera vardagens utmaningar.