Ledare: Europa måste börja frigöra sig från de amerikanska it-jättarna

Amerikanskt IT-beroende skapar säkerhetsrisker för Europa

I höstas fattade Internationella brottsdomstolen i Haag (ICC) ett betydelsefullt beslut att säga upp sina avtal med Microsoft för att istället övergå till ett europeiskt IT-system. Beslutet kom efter att chefsåklagare Karim Khans e-postkonto hade stängts av, en konsekvens av Donald Trumps sanktioner mot Khan och andra tjänstemän för deras arbete kring misstänkta israeliska krigsförbrytelser i Gaza.

Händelsen belyser ett växande problem för europeiska länder. När Trump förra våren började diskutera planer på att annektera Grönland, väckte det allvarlig oro i Danmark. Det danska cybersäkerhetsrådet varnade för att den amerikanske presidenten teoretiskt sett kunde ”stänga ner” hela Danmark på bara en timme.

Detta illustrerar Europas djupa beroende av amerikansk teknologi. I Sverige använder nästan alla kommuner och myndigheter Microsoft eller Google för e-post, datalagring och digitala möten. Våra telefoner kommer från Apple eller använder Googles Android. Stora delar av internets infrastruktur bygger på molntjänster från amerikanska teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.

Många av dessa IT-giganter har nära kopplingar till Donald Trump, och även de som inte delar hans ideologi försöker upprätthålla goda relationer med Vita huset. Microsoft har visserligen förnekat att de stängde av några IT-tjänster för ICC, men företaget har samtidigt meddelat att de kommer att agera annorlunda i framtiden, vilket väcker frågor om tillförlitligheten i deras löften.

Oron är inte begränsad till Danmark. EU-kommissionen har uttryckt farhågor om hur unionens teknologiska beroende kan användas mot Europa. I Frankrike planeras nu ett förbud för statliga tjänstemän att använda amerikanska tjänster som Zoom och Teams för videokonferenser. I Nederländerna har en namninsamling med 140 000 underskrifter krävt ett stopp för försäljningen av DigiD (motsvarande BankID) till amerikanska ägare.

Protektionism har länge funnits i Europa, särskilt i Frankrike, men argumenten har nu blivit mer relevanta. På samma sätt som många kan se riskerna med att släppa in kinesiska företag överallt, bör vi nu betrakta vissa aspekter av det transatlantiska handelsutbytet med större försiktighet.

Att frigöra sig från amerikanska teknikföretag är en omfattande och delvis omöjlig uppgift, men Europa måste åtminstone börja planera för alternativ. Både norska och danska dataskyddsmyndigheter kräver nu att företag och myndigheter som använder amerikanska tjänster ska ha en ”plan B” redo.

Sveriges hantering av frågan står i kontrast till grannländernas agerande. Statsminister Ulf Kristersson hade i höstas ett hemligt möte med Peter Thiel, en framträdande MAGA-ideolog och grundare till övervakningssystemet Palantir, som används av både amerikanska immigrationsmyndigheten ICE och svensk polis. Kritiker menar att detta möte väcker frågor om hur allvarligt den svenska regeringen tar landets digitala säkerhet.

Europas teknikberoende handlar inte längre bara om ekonomiska eller kommersiella överväganden, utan har utvecklats till en fråga om nationell säkerhet och suveränitet. Den globala digitala infrastrukturen, som tidigare sågs som ett verktyg för internationellt samarbete, framstår nu alltmer som en potentiell sårbarhet när geopolitiska spänningar ökar.

För Sveriges del innebär detta en utmaning att balansera mellan fördelarna med digital innovation och nödvändigheten av teknologisk självständighet. Att utveckla europeiska alternativ till amerikanska digitala tjänster kräver både politisk vilja och betydande investeringar, men kan visa sig avgörande för att säkra Europas digitala framtid i en allt osäkrare värld.