Ledare: Gunnar Strömmer borde lyssna på den blivande barnfängelsechefen

I de långa korridorerna på anstalten i Kumla arbetar Jacques Mwepu med en övertygelse som allt oftare möts av skepticism i dagens samhällsdebatt. Den erfarne kriminalvårdschefen håller fast vid sin tro på att även de yngsta brottslingarna kan rehabiliteras och återintegreras i samhället – en inställning som står i skarp kontrast till den rådande politiska diskursen.

– Jag har sett så många exempel på unga människor som gjort en helomvändning när de fått rätt stöd och verktyg, säger Mwepu under vårt besök på anstalten. Varje ung person som hamnar i kriminalitet har en historia bakom sig, och den historien kan vi påverka.

Anstalten i Kumla, som är en av Sveriges mest säkerhetsklassade fängelser, har under Mwepus ledning utvecklat särskilda program för unga lagöverträdare. Programmen kombinerar utbildning, yrkesträning och terapeutiska insatser – en helhetssyn som enligt Mwepu är avgörande för att bryta destruktiva mönster.

Den senaste statistiken från Kriminalvården visar att antalet unga vuxna i Sveriges fängelser har ökat med 12 procent under de senaste fem åren. Samtidigt har den politiska debatten hårdnat, med ökade krav på längre straff och sänkt straffmyndighetsålder.

– Det finns en fara i att ge upp tron på förändring. När samhället slutar tro på att människor kan utvecklas, särskilt unga människor, då har vi verkligen misslyckats, menar Mwepu.

Hans arbetsmetoder har gett resultat. En intern utvärdering från Kriminalvården visar att återfallsfrekvensen bland unga som genomgått anstaltens specialprogram är 23 procent lägre än genomsnittet för jämförbara grupper på andra anstalter.

Kriminologen Anna Eriksson vid Stockholms universitet bekräftar att det finns vetenskapligt stöd för Mwepus inställning.

– Forskningen är tydlig. Unga hjärnor är fortfarande under utveckling, och därmed mer mottagliga för både negativa och positiva influenser. Det gör att rehabilitering faktiskt har bättre förutsättningar att lyckas bland yngre lagöverträdare än bland vuxna med fastlåsta kriminella identiteter, säger hon.

Trots dessa positiva resultat går samhällsdebatten i motsatt riktning. Flera politiska partier förespråkar hårdare tag, och opinionsundersökningar visar att allmänheten blivit mer skeptisk till rehabilitering av unga brottslingar.

– Jag förstår frustrationen när människor ser ungdomar begå allvarliga brott. Men vår uppgift inom kriminalvården måste vara att se längre än så, att arbeta för att dessa ungdomar inte ska begå nya brott när de kommer ut, förklarar Mwepu.

På anstalten möter vi också Karim, 22 år, som snart ska friges efter tre år på Kumla. Han beskriver hur programmet förändrat hans perspektiv.

– När jag kom hit var jag övertygad om att mitt liv var kört. Men Jacques och de andra här trodde på mig när ingen annan gjorde det. Nu har jag utbildning, en plan och kontakter som kan hjälpa mig när jag kommer ut, berättar han.

Mwepu lyfter fram vikten av kontinuitet i arbetet med unga lagöverträdare.

– Det räcker inte med insatser inne på anstalten. Vi måste bygga broar till samhället utanför, till arbetsgivare, utbildningsväsendet och sociala myndigheter. Det är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och uthållighet.

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren bekräftar att Mwepus arbete är i linje med myndighetens officiella uppdrag, även om det politiska klimatet förändrats.

– Vårt uppdrag är dubbelt – dels att verkställa straff, dels att förebygga återfall. Den preventiva delen av vårt arbete får inte glömmas bort i den aktuella debatten, säger Holmgren.

För Jacques Mwepu handlar det om ett personligt engagemang som går bortom politiska trender.

– Jag har arbetat med detta i över 20 år och sett så många unga människor vända sina liv. Den erfarenheten kan ingen ta ifrån mig. Varje gång jag möter en tidigare intagen som nu lever ett vanligt liv, som bidrar till samhället, bekräftas min övertygelse om att förändringsarbetet är möjligt och nödvändigt, avslutar han.

I en tid när ropen på hårdare straff blir allt högre står Jacques Mwepu fast vid sin övertygelse – att varje ung människa förtjänar en andra chans.