Ledare: Hinner ”Taco-Trump” väja den här gången?

Efter tre veckor av konflikter: Irans oljekrig pressar upp inflationen

Finansmarknaderna reagerade omedelbart när USA inledde sina militära operationer mot Iran. Oljepriserna steg skarpt och börserna visade röda siffror, en reaktion som påminner om de omedelbara konsekvenserna när Donald Trump för cirka ett år sedan startade sitt handelskrig.

När attackerna mot Iran inleddes för tre veckor sedan skedde en omedelbar reaktion på oljemarknaden. Priserna tog ytterligare fart uppåt mot slutet av första veckan, vilket även fick amerikanska börser att reagera negativt. En tillfällig återhämtning skedde efter att Trump indikerat att amerikanska operationer snart skulle vara över.

Men nu, tre veckor in i konflikten, har försvarsminister Pete Hegseth meddelat att något slutdatum för anfallen inte är fastställt. Hormuzsundet, ett av världens viktigaste farleder för oljetransporter, är stängt. Under denna vecka har oljepriset fortsatt att stiga, vilket skapar oro på de globala marknaderna.

De ekonomiska konsekvenserna blir alltmer påtagliga om oljepriserna stannar på denna höga nivå under en längre tid. Inflationen pressas uppåt när energikostnaderna stiger, vilket i sin tur påverkar centralbankers räntebeslut. Både amerikanska Federal Reserve och svenska Riksbanken höll räntan oförändrad i veckan, men marknadsräntorna stiger redan i förväntning om att penningpolitiken kommer att behöva stramas åt för att hantera de ökande priserna.

Konsumenter drabbas dubbelt när de måste betala mer för bränsle och samtidigt kan förvänta sig högre räntekostnader, vilket lämnar mindre pengar över till annan konsumtion. Detta kan slå hårt mot efterfrågan i ekonomin och potentiellt fördjupa en redan svag konjunktur i flera länder.

Det ekonomiska utgångsläget gör situationen extra problematisk. USA:s inflation har inte nått centralbankers målnivå på 2 procent sedan pandemin. Sverige och Tyskland har redan upplevt flera år av lågkonjunktur. Samtidigt brottas flera länder med stora budgetunderskott och höga statsskulder, vilket begränsar det finanspolitiska manöverutrymmet.

Många marknadsaktörer har förlitat sig på Trumps tidigare mönster, där han efter initial aggressivitet tenderat att backa innan de ekonomiska konsekvenserna blivit för allvarliga. Begreppet ”TACO” (Trump Always Chickens Out) myntades efter tidigare tillfällen då presidenten dragit tillbaka hotelser om tullar och andra ekonomiska sanktioner.

Men experter varnar nu för att denna strategi kan vara riskfylld i det nuvarande läget. Även om Trump skulle avbryta bombningarna och utropa seger, är de ekonomiska följdverkningarna redan i rörelse och svårare att kontrollera.

Försäkringsbolag har höjt riskpremierna för transporter i regionen. Mer oroande är att olje- och gasinfrastruktur i Persiska viken har blivit måltavlor i konflikten. Internationella energiorganet IEA varnade på fredagen att det kan ta upp till sex månader att återställa olje- och gasflöden även om ett eldupphör skulle träda i kraft omedelbart.

Skadorna på energiinfrastruktur är särskilt allvarliga eftersom sådan infrastruktur tar lång tid att återuppbygga. De globala energimarknaderna kommer därför sannolikt att känna av effekterna långt efter att de militära operationerna upphört.

Analytiker pekar på att situationen har utvecklats till ett högriskspel där Trump kanske inte längre har full kontroll över händelseförloppet. Som en bedömare uttryckte det: ”Kör man chicken race på chicken race är risken stor att det förr eller senare smäller.”

Marknader världen över följer nu utvecklingen intensivt, medan konsumenter och företag förbereder sig på potentiellt högre energipriser och ökade levnadskostnader under överskådlig framtid.