Ledare: I dag talar få om ”krigshets” och ”rysskräck”

På torsdagen publicerade Säkerhetspolisen sin senaste lägesbildsrapport som bekräftar vad många experter varnat för under flera år: Ryssland utgör fortsatt det största säkerhetshotet mot Sverige. Rapporten kommer i en tid då omvärldsläget präglas av flera parallella kriser, men Säpo understryker tydligt att Rysslands aggressiva handlingar mot Sverige kräver särskild uppmärksamhet.

Enligt rapporten bedriver Ryssland en bred kampanj av påverkansoperationer mot Sverige med målet att förstärka polariseringen i samhället. Det handlar om strategiska och välplanerade åtgärder för att påverka samhällsdebatten och underminera förtroendet för demokratiska institutioner.

Under det senaste året har svenska myndigheter och organisationer utsatts för flera cyberangrepp med direkta kopplingar till ryska underrättelse- och säkerhetstjänster. Magnus Krumlinde, biträdande säkerhetspolischef, beskriver i rapporten hur dessa attacker aktivt förstärker ”författningshotande strömningar som redan finns i vårt samhälle”.

Ett annat allvarligt problem som Säpo lyfter fram är Rysslands förmåga att kringgå internationella sanktioner. Trots omfattande restriktioner lyckas ryska aktörer fortfarande anskaffa material från svenska företag och inhämta information om svensk teknologi som kan användas för militära ändamål.

Rapporten pekar också på en oroväckande eskalering när det gäller direkta överträdelser och sabotage. I september förra året dokumenterades exempelvis hur ryska drönare kränkte polskt luftrum, vilket visar på en ökad riskbenägenhet från rysk sida. Säkerhetsexperter tolkar detta som ett tecken på att Ryssland blivit alltmer offensivt i sin strategi gentemot europeiska länder.

Magnus Krumlinde sammanfattar läget med tydliga ord: ”Sveriges säkerhet fortsätter att utmanas av en orolig omvärld, där Ryssland tydligt utgör det största hotet. Att stödja Ukraina och försvåra för Ryssland att bedriva sitt olovliga krig är därför inte bara en fråga för Ukrainas framtid, utan även för Europas, Nordens och Sveriges.”

Säpos varningar kommer i en tid då säkerhetsläget i Europa är mer ansträngt än på många decennier. Kriget i Ukraina har pågått i sin fullskaliga form i över två år, och konflikten i Mellanöstern har lett till kraftigt höjda energipriser. Samtidigt fortsätter Kina sin strategiska expansion mot global ekonomisk dominans, vilket sätter press på europeiska industrier.

På hemmaplan identifierar Säpo även andra säkerhetshot, bland annat nazistiska grupperingar som organiserar sig i så kallade ”aktivklubbar” samt våldsbejakande islamister som radikaliserar unga människor online. Risken för terrorattacker från ensamagerande individer beskrivs som fortsatt hög.

Debatten om Rysslands hot mot Sverige är inte ny. Redan 2009 varnade dåvarande Folkpartiledaren Jan Björklund för Sveriges naivitet gentemot Ryssland, särskilt efter invasionen av Georgien 2008. ”Vi har varit för naiva när det gäller Ryssland. Det är dags att vakna,” sade Björklund då och kritiserade bland annat avmilitariseringen av Gotland.

Vid den tiden möttes Björklunds varningar ofta av anklagelser om ”rysskräck” och hans förslag om utbyggnad av försvaret avfärdades ibland som ”krigshets”. Efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 började dock fler beslutsfattare inse allvaret i Putins expansionistiska ambitioner. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har det blivit omöjligt att förneka det säkerhetshot som Ryssland utgör.

Säpos lägesbildsrapport blir en påminnelse om att Sveriges säkerhet i grunden handlar om att skydda landets självständighet. I ljuset av detta rekommenderar säkerhetsexperter fortsatt upprustning av försvaret och stöd till Ukraina, som enligt Krumlinde ”kämpar för hela Europas frihet”.