Ledare: Ministrarna valde att stanna hemma – skäms regeringen över sin klimatpolitik?

Klimatpolitiska rådets rapport visar allvarliga brister i regeringens miljöarbete

Ingen representant från regeringspartierna närvarade när Klimatpolitiska rådet i torsdags presenterade sin slutrapport för mandatperioden. Enligt Martin Wadmark, senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF, är detta en del av ett oroande mönster i regeringens ointresse för klimatfrågor.

Frånvaron är bara det senaste exemplet i en rad händelser som tyder på att klimatpolitiken inte prioriteras av den nuvarande regeringen. Förra våren uteblev ministrar när rådet presenterade sin årliga granskning, och under hösten skickade regeringen inga representanter till klimattoppmötet i Brasilien.

Vid torsdagens presentation dök endast representanter från oppositionspartierna S, MP, V och C upp, tillsammans med Sverigedemokraterna. De tre regeringspartierna – Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna – lyste med sin frånvaro.

Rådets rapport utgör en skarp kritik av de senaste årens klimatpolitik. Den beskriver inte bara att de nuvarande åtgärderna är otillräckliga för att nå klimatmålen, utan pekar även på att stora delar av politiken har präglats av ryckighet och osäkerhet. Detta har tillsammans med ineffektiva reformer gjort klimatpolitiken mindre kostnadseffektiv – vilket står i direkt motsats till regeringens uttalade ambitioner.

Rapporten lyfter fram flera konkreta problem. Elektrifieringen av transportsektorn har bromsats upp, användningen av fossila bränslen har ökat, och förutsättningarna för investeringar i andra kraftslag än kärnkraft har försämrats. Dessutom har flera nödvändiga beslut skjutits på framtiden, vilket ytterligare försvårar arbetet med att nå de uppsatta klimatmålen.

Trots den hårda kritiken betonar Klimatpolitiska rådet att det fortfarande är möjligt att nå klimatmålen, men att det kräver snabba och kraftfulla åtgärder direkt efter höstens val. De senaste årens ökade utsläpp har gjort att värdefull tid har gått förlorad, vilket gör situationen allt mer brådskande. Det första klimatmålet ska vara uppfyllt redan 2030, samma år som den kommande mandatperioden avslutas. Även de efterföljande målen för 2040 och 2045 är beroende av att nästa regering tar omställningen på betydligt större allvar än vad dagens regering gör.

Rådet riktar sina rekommendationer inte bara till Tidöregeringen utan till samtliga riksdagspartier. De menar att partierna har ett gemensamt ansvar för framtidens klimatarbete. Rekommendationerna inkluderar att snarast genomföra de förslag som redan finns, att ta fram ett omfattande åtgärdspaket för att styra industrin och transportsektorn i rätt riktning, samt att fatta beslut med bred politisk enighet så att spelreglerna blir stabila över tid.

Sveriges klimatarbete befinner sig nu vid ett kritiskt vägskäl. De kommande åren blir avgörande för om landet ska kunna uppfylla sina internationella åtaganden och nationella klimatmål. Rapportens slutsatser tyder på att Sverige behöver en ny approach till klimatpolitiken, där frågan får högre prioritet och där åtgärder genomförs systematiskt snarare än sporadiskt.

Regeringens frånvaro vid presentationen av rapporten kan tolkas som symptomatisk för den bristande prioritering som klimatfrågan får i dagens politik. Samtidigt visar oppositonspartiernas närvaro att det finns en politisk vilja att ta tag i klimatutmaningarna, även om denna vilja för närvarande inte återspeglas i regeringens agerande.

Klimatpolitiska rådets rapport blir därmed inte bara en utvärdering av den förda politiken, utan också en uppmaning till samtliga politiska aktörer att betrakta klimatfrågan som vår tids kanske största utmaning – en utmaning som kräver samarbete över partigränserna och långsiktiga, stabila lösningar snarare än kortsiktiga politiska vinster.