Ledare: Något enormt kan vara på väg att ske i Iran

Våldsamheter i Iran ökar – internetavstängningar väcker oro för intensifierad repression

Minst 192 personer har dödats i Iran sedan protesterna inleddes i slutet av december, enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights. Det USA-baserade aktivistnätverket HRANA rapporterar ännu högre siffror – 500 döda och cirka 10 000 fängslade.

Den exakta omfattningen av våldet är svår att bekräfta. Sedan i torsdags har iranska myndigheter stängt av internet och kapat telefonlinjer, åtgärder som historiskt sett förebådat intensifierad repression. Information om händelseutvecklingen når omvärlden via satellitsamtal och smugglade videor som visar livlösa kroppar och rader av vita liksäckar.

Protesterna, som ursprungligen utlöstes av höjda priser på bröd och bensin, har nu utvecklats till ett omfattande uppror mot regimen och dess förtryck. Demonstrationerna möts med dödligt våld från myndigheterna.

Trots den överhängande faran samlas tusentals iranier i Teheran och andra städer runt om i landet, drivna av en djupt rotad längtan efter frihet. Detta folkliga mod är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på regimens historiska metoder för att slå ner protester – skarpladdade vapen och fängslanden.

Iran har upplevt liknande vågor av protester tidigare, men denna gång framstår regimen som svagare än någonsin. Förra årets militära konfrontationer med Israel och USA blottlade brister i landets försvarskapacitet. Samtidigt har Irans regionala alliansnätverk med grupper som Hamas, Hizbollah och den syriska regimen under Bashar al-Assad försvagats avsevärt.

USA:s president Donald Trump har varnat för nya militära aktioner om det iranska ledarskapet fortsätter våldet mot demonstranterna. Med tanke på de senaste dagarnas hårda repression framstår amerikansk intervention som allt mer sannolik. Vilken effekt sådana åtgärder skulle få är dock osäkert – de skulle kunna ytterligare underminera regimens legitimitet eller potentiellt ena befolkningen mot ett yttre hot.

Under måndagen hävdade iranska myndigheter att de återställt ordningen i landet. Den verkliga situationen är dock svårbedömd på grund av informationsblockaden. Det som står klart är att diktaturen är allvarligt skakad och att den är beredd att använda omfattande dödligt våld för att bibehålla kontrollen över landet.

Trots den brutala repressionen finns ett starkare hopp om förändring än på länge. Om en sådan förändring skulle ske, vore det inte primärt tack vare utländska aktörer som Donald Trump eller den före detta shahens son – som från USA uttrycker stöd för både demonstranterna och den amerikanske presidenten. Förändringen skulle vara ett resultat av iranier, både unga och gamla, som just nu riskerar allt för sin frihet.

Det iranska folkets strävan efter frihet är både beundransvärd och betydelsefull. En demokratisk utveckling i Iran skulle få omfattande konsekvenser – inte bara för landet självt utan för hela Mellanöstern och den globala maktbalansen.

För omvärlden återstår att bevaka situationen med stor uppmärksamhet. Informationsblockaden gör rapporteringen begränsad, men vittnesmål och material som når ut vittnar om en allt mer spänd situation. Internationella människorättsorganisationer fortsätter att dokumentera övergreppen och uppmanar till ökat tryck mot den iranska regimen.

Samtidigt står det klart att framtiden för Iran ytterst handlar om dess befolkning och deras kamp. Det är en kamp som speglar mänsklighetens grundläggande strävan efter frihet och rättvisa – och som förtjänar omvärldens stöd och uppmärksamhet.