Ledare: Räkna bort USA så länge Trump hotar sina allierade

Trumps utspel om Grönland skapar oro bland allierade

Efter ett uppmärksammat möte i Washington står det allt tydligare att USAs utrikespolitiska kurs under Donald Trump medför stora utmaningar för landets allierade. De danska representanterna lämnade mötet med en djupt oroande insikt: USA kan inte längre betraktas som en självklar försvarspolitisk garant.

Trumps uttalanden om att ”ta Grönland” sänder chockvågor genom NATO-alliansen och ställer särskilt Danmark i en prekär situation. Grönland, som är ett självstyrande territorium inom det danska kungariket, har länge haft strategisk betydelse i nordatlanten, inte minst på grund av sin geografiska position mellan Nordamerika och Europa.

Experter inom säkerhetspolitik menar att utspelet måste tas på största allvar. ”Detta är inte bara ett excentrisk kommentar från Trump, utan måste ses i ett större geopolitiskt sammanhang”, säger Anna Bengtsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. ”Arktis har blivit ett allt viktigare område för stormaktspolitiken, där såväl Ryssland som Kina visar ökande intresse.”

För Danmarks del innebär situationen att man nu måste omvärdera sin försvars- och säkerhetspolitik. Sedan andra världskriget har landet, liksom övriga nordiska länder, förlitat sig på amerikanska säkerhetsgarantier. Men efter det senaste mötet i Washington är budskapet tydligt – denna trygghet kan inte längre tas för given.

”Vi måste förhålla oss till en ny verklighet där USAs stöd inte är en självklarhet”, säger Peter Nielsen, tidigare försvarsattaché vid danska ambassaden i Washington. ”Det handlar om en grundläggande omprövning av våra säkerhetspolitiska antaganden.”

Situationen påverkar inte bara Danmark utan skapar oro inom hela NATO-alliansen. Flera europeiska länder har under de senaste åren ökat sina försvarsbudgetar som svar på Trumps tidigare kritik mot vad han ansåg vara otillräckliga försvarsutgifter från allierade. Men nu framstår problemet som mer fundamentalt – en amerikansk president som öppet ifrågasätter värdet av alliansen och uttrycker territoriella ambitioner gentemot en allierad nations territorium.

För de nordiska länderna blir konsekvenserna särskilt påtagliga. Finland och Sverige, som nyligen anslutit sig till NATO, har gjort detta i tron att alliansen erbjuder starkare säkerhetsgarantier. Men om USAs engagemang i alliansen vacklar, förändras hela den strategiska kalkylen.

”Det nordiska försvarssamarbetet kommer sannolikt att fördjupas ytterligare som ett svar på den osäkerhet som Trump skapar”, menar försvarsanalytikern Johan Eriksson. ”Vi ser redan hur Finland, Sverige, Norge och Danmark intensifierar sitt militära samarbete, och detta kommer att accelerera.”

På Grönland har Trumps uttalanden väckt starka reaktioner. Øyvind Petersen, representant för det grönländska självstyret, uttrycker bestörtning: ”Grönland är inte till salu. Vi är ett folk med rätt till självbestämmande, inte en fastighet som kan köpas och säljas.”

Från amerikanskt håll har reaktionerna varit blandade. Flera högt uppsatta personer inom Pentagon och utrikesdepartementet har privat uttryckt oro över presidentens uttalanden. Men officiellt har Vita huset varken bekräftat eller dementerat Trumps ambitioner gällande Grönland.

Situationen kompliceras ytterligare av det faktum att USA redan har betydande militär närvaro på Grönland genom Thulebasen, som spelar en viktig roll i det amerikanska missilförsvaret. En ensidig amerikansk aktion mot Grönland skulle inte bara bryta mot internationell rätt utan också skapa en konstitutionell kris inom NATO.

”Vi befinner oss i en situation där militärplaneringen i Europa måste ta höjd för att USA kanske inte kommer att stå vid sina allierades sida”, säger Lars Møller, militärstrateg och tidigare överste i danska försvaret. ”Det är ett paradigmskifte i europeisk säkerhetspolitik.”

Den nya verkligheten tvingar nu Europas länder att tänka om. Ett starkare europeiskt försvarssamarbete, ökade försvarsbudgetar och en mer självständig europeisk säkerhetspolitik framstår som alltmer nödvändiga åtgärder i en tid där den transatlantiska länken inte längre kan tas för given.