I början av november skedde en dramatisk händelse i en matbutik i Jekaterinburg, Ryssland, där övervakningskameror fångade två män som bröt sig in och stal 20 kilo smör. Butiksägaren beskrev smöret som ”guld” med tanke på de kraftigt höjda priserna på mat i landet. Smörstölder har blivit en alltmer vanlig företeelse i Ryssland under Putins styre, där smörpriserna har ökat med 30 procent på ett år och potatispriserna har stigit med så mycket som 74 procent jämfört med föregående år. Äggpriserna har också ökat så drastiskt att man tvingades upphäva importtullarna på ägg från vänligt inställda länder. Den ekonomiska krisen förvärras av det pågående kriget i Ukraina, vilket har drivit upp priserna och skapat ett stabilt tryck på den ryska befolkningen.
Trots att det ryska militärmaskineriet kan ha ett gynnsamt läge på slagfältet, med förflyttningar på östfronten och stöd från länder som Nordkorea, har den inhemska ekonomin nått en kritisk punkt. Rubelns värdesänkning har gjort importen dyrare, och antalet konkurser har ökat med 20 procent under året, vilket skapar en ogynnsam ekonomisk miljö. Inflationen har stigit kraftigt, med en årlig nivå på 8,5 procent i oktober, vilket tvingade Rysslands centralbank att höja räntan till 21 procent – den högsta nivån på två decennier. De stigande livsmedelspriserna, tillsammans med ett minskande utbud av varor på marknaden, är faktorer som bidrar till ett ökande missnöje bland befolkningen, vilket kan få allvarliga politiska konsekvenser.
Det har blivit uppenbart att den ryska befolkningen inte längre kan blunda för krigets effekt på deras liv. De stigande matpriserna och bostadskostnaderna har gjort det svårare för vanliga ryssar och har medfört en känsla av misstro mot regeringen. Det tidigare framgångsrika stödprogrammet för bolån har avbrutits, vilket har förvärrat situationen ytterligare. Den ekonomiska pressen som drabbar vanliga medborgare kan förändra den politiska dynamiken och utgöra en risk för Putins regim, som hittills har lyckats hålla en viss kontroll över sina medborgare genom begränsad information och strikt övervakning.
Kraftigt stigande priser på nödvändiga livsmedel och brist på viktiga resurser kan ses som politisk dynamit. Det skapar en situation där allmänhetens stöd för konflikten kan vackla och leda till protester. Det finns en realitet att missnöje över ekonomiska förhållanden kan översättas till ett politiskt motstånd som kan hota Putins styre på sikt. Detta innebär att det kan vara kontraproduktivt för västpolitiker att föreslå att Ukraina ska ge upp territorium till Putin; istället bör fokus ligga på att fortsätta stödja landet i dess kamp för självständighet. EU:s nya utrikeschef, Kaja Kallas, understryker vikten av att stå kvar vid Ukrainas sida för att säkerställa att Ryssland inte vinner sitt ”koloniala krig”.
Världens uppmärksamhet bör ligga på att förstå den underliggande ekonomiska och sociala dynamiken i Ryssland i takt med att kriget förlängs. Inflationen och missnöjet bland befolkningen är faktorer som kan påverka den ryska regeringens handlingssätt. I takt med att ekonomin försämras och folkligt motstånd växer, finns det en potentiell väg för förändring, även om det kan verka avlägset just nu. Det är en viktig tid för det internationella samfundet att stå enat i att stödja Ukraina och säkerställa att Ryssland hålls ansvarigt för sina handlingar.
Slutligen speglar situationen i Ryssland hur kriget i Ukraina och den ekonomiska nöden kopplar samman och skapar en osäker framtid för både invasionen och den ryska regimens framtid. Det finns en klar insikt att mer stöd till Ukraina även är en strategisk investering för att motverka ett potentiellt stärkande av Putin och hans styre genom att isolera det ekonomiskt. Trots pessimistiska röster kan det internationella samfundet ha en avgörande roll i att visa att det finns starkt stöd för fred och stabilitet, även när pressen på Ryssland ökar avsevärt.
