Ledare: Snart är Donald Trump hela världens fiende – Europa behöver nya vänner

Europeiska unionens handelsstrategi tar ny fart med stora avtal

USA:s president förespråkar höga tullar som ekonomiskt verktyg, medan EU väljer motsatt riktning genom att aktivt arbeta för att sänka handelshinder. Bara under januari månad har unionen gjort betydande framsteg med två omfattande handelsavtal som kan förändra det globala handelsmönstret.

Det första viktiga avtalet slöts med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Kort därefter, denna vecka, ingick EU en omfattande överenskommelse med Indien – ett avtal som beskrivs som ”alla handelsavtals moder”. Denna historiska uppgörelse kopplar samman två av världens största ekonomiska aktörer med en kombinerad befolkning på närmare två miljarder människor.

Både EU och Indien beskriver avtalet som ”banbrytande”. Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer tullarna att antingen elimineras helt eller väsentligt reduceras på omkring 90 procent av handeln mellan parterna. Prognoserna pekar på att EU:s export till Indien kan fördubblas fram till 2032, vilket skulle innebära betydande ekonomiska fördelar för europeiska företag och konsumenter.

Men avtalens betydelse sträcker sig långt bortom enbart ekonomiska aspekter. I en tid när USA:s handelspolitik under Donald Trumps inflytande präglas av protektionism och användning av tullar som påtryckningsmedel, skickar EU en tydlig signal om sin alternativa vision. Genom dessa avtal demonstrerar unionen att det finns andra marknader att utveckla relationer med, att ekonomisk samverkan skapar motståndskraft mot externa påtryckningar, och att långsiktig tillväxt gynnas av samarbete snarare än konfrontation.

Trots den positiva utvecklingen finns utmaningar kring implementeringen. Indienavtalet planeras undertecknas formellt under innevarande år, men träder sannolikt inte i kraft förrän i början av 2027. Detta innebär att det från förhandlingarnas start 2007 – med ett avbrott mellan 2013 och 2022 – kommer att ta nästan 20 år innan avtalet är fullt operativt.

Mercosur-överenskommelsen har krävt ännu längre förhandlingstid. Efter mer än 25 års diskussioner nåddes äntligen ett genombrott för några veckor sedan. Men processen kompliceras ytterligare efter att EU-parlamentet nyligen röstade för att EU-domstolen ska genomföra en rättslig prövning av avtalet. Bland de partier som stödde detta beslut återfinns Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är fortfarande oklart exakt hur denna juridiska granskning kommer att påverka tidplanen, men varje försenad månad innebär förlorade tillväxtmöjligheter för båda parter.

Dessa ”januariavtal” bör inte betraktas som slutmålet för EU:s handelsagenda, utan snarare som början på en intensifierad strategi för att bygga globala partnerskap. För att stärka unionens ekonomiska position i en allt mer komplex geopolitisk miljö behöver EU fortsätta att utveckla nya handelsrelationer – och göra det i ett betydligt snabbare tempo än tidigare.

För Sveriges del innebär detta ett strategiskt ansvar att aktivt verka för fler frihandelsavtal inom den närmaste framtiden. I en värld präglad av ökad ekonomisk nationalism och regionala maktblock blir det allt viktigare för EU att snabbt etablera stabila handelsförbindelser med olika delar av världen.

Genom sin tydliga inriktning mot öppnare marknader positionerar sig EU som en ledande förespråkare för regelbaserad internationell handel. Samtidigt visar unionen att den kan agera självständigt och strategiskt för att skydda sina ekonomiska intressen i en tid när den globala handelsordningen står inför stora utmaningar och omvälvningar.