Den senaste rapporten från Försäkringskassan visar att anställda inom skola, vård och omsorg drabbas av stressrelaterade sjukskrivningar i betydligt högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Siffrorna har föranlett en reaktion från regeringen där utbildnings- och socialdepartementets ministrar Lotta Edholm (L), Anna Tenje (M) och Elisabet Lann (KD) beskriver situationen som ett misslyckande. Lann har till och med kallat till krismöte med representanter från vårdsektorn.

Trots att ministrarnas oro verkar genuin, kan rapporten knappast ha kommit som en överraskning. Problemen med arbetsmiljön inom offentlig sektor har varit välkända under lång tid och har dokumenterats i flera tidigare undersökningar och larmrapporter.

Redan 2022 uppmanade både Läkarförbundet och Vårdförbundet regeringen att omedelbart tillsätta en kriskommission för att förbättra arbetsmiljön inom vården. Under hösten 2023 publicerade Statistiska centralbyrån (SCB) en undersökning som visade att dålig arbetsmiljö, stress och hög arbetsbelastning utgör de främsta anledningarna till att utbildade lärare lämnar yrket.

I slutet av förra året presenterade dessutom tre myndigheter i samverkan en rapport som slog fast att arbetssituationen inom hemtjänsten är ohållbar. Försäkringskassans nya rapport identifierar nu de bakomliggande orsakerna till problemen.

Enligt rapporten uppger nio av tio arbetsgivare att de är medvetna om en obalans mellan krav och tillgängliga resurser. Den visar också att chefer på mellannivå ofta har begränsat handlingsutrymme för att åtgärda problem. Ytterligare en försvårande faktor är bristande kommunikation mellan den strategiska ledningsnivån och medarbetarna som utför det dagliga arbetet.

Denna kombination av faktorer skapar en miljö där god arbetsmiljö blir närmast omöjlig att upprätthålla. Det krävs ingen expertis inom personalfrågor för att förstå att medarbetare trivs bättre på arbetsplatser där deras röster blir hörda, där närmaste chefen har befogenhet att snabbt omprioritera resurser, och där det finns en realistisk balans mellan ambitionsnivå och tillgängliga resurser.

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg betonar att de offentliga arbetsgivarna bär ett stort ansvar i denna fråga. I en intervju med SVT den 13 januari framhöll han att arbetsgivaransvaret måste tas på större allvar inom offentlig sektor.

Inom äldreomsorgen kan det handla om konkreta åtgärder som att utforma scheman där personalen ges tillräckliga marginaler för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett kvalitativt bra sätt, enligt Anders Henriksson (S), ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner. I Ekots lördagsintervju den 17 januari framhöll han vikten av realistisk schemaläggning som ett sätt att minska stressnivåerna bland personalen.

En sådan förändring framstår som högst rimlig. Varje sjukskrivning som hade kunnat förhindras genom bättre lyhördhet för professionen och dess behov representerar ett misslyckande från arbetsgivarens sida.

Problemet med stressrelaterade sjukskrivningar inom offentlig sektor är särskilt allvarligt eftersom det drabbar samhällsviktiga funktioner. När lärare, vårdpersonal och omsorgsarbetare sjukskrivs påverkas inte bara individerna själva utan även elever, patienter och omsorgstagare.

Situationen riskerar också att skapa en negativ spiral där ökad sjukfrånvaro leder till högre arbetsbelastning för kvarvarande personal, vilket i sin tur kan resultera i fler sjukskrivningar. För att bryta denna trend krävs kraftfulla åtgärder som adresserar de grundläggande strukturella problemen i dessa sektorer.

Regeringens uppmärksammande av frågan är ett första steg, men det återstår att se om de planerade åtgärderna kommer att vara tillräckligt omfattande för att vända utvecklingen. Försäkringskassans rapport bör ses som en viktig varningssignal som kräver konkret handling snarare än bara ord.