Ledare: Trump sa att EU-ledarna är svaga – tänker de ge honom rätt?

Europeiska ledare står inför kritiskt vägskäl om Ukrainastöd

Det tickar en klocka för Europa. Medan Ukraina fortsätter sin försvarsinsats mot den ryska invasionen, tvingas EU:s medlemsstater nu ta ställning i en fråga som kan komma att definiera unionens utrikespolitiska trovärdighet under kommande år.

Sedan krigets början har europeiska ledare uttryckt sin solidaritet med Ukraina, men nu krävs mer handlingskraftiga åtgärder. Den mest brännande frågan gäller de omfattande ryska tillgångar som frysts av västerländska institutioner – tillgångar som skulle kunna omvandlas till ett avgörande stöd för den ukrainska försvarsinsatsen.

Enligt ekonomiska experter handlar det om cirka 300 miljarder dollar i ryska centralbanksreserver som ligger fastfrusna i västländer. Dessa medel har länge varit föremål för diplomatiska och juridiska diskussioner om hur, och om, de kan användas för att stötta Ukraina.

Den senaste tidens utveckling i USA utgör ytterligare en utmaning för europeiska beslutsfattare. Den tillträdande amerikanska administrationen har vid upprepade tillfällen signalerat en betydligt mer återhållsam inställning till fortsatt stöd för Ukraina. Uttalanden om att europeiska länder inte tar tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet har förstärkt oron kring framtida transatlantiskt samarbete i frågan.

Under ett möte tidigare i veckan samlades EU:s stats- och regeringschefer för att diskutera frågan, vilket resulterade i en gruppbild som nu symboliserar det som många bedömare ser som ett avgörande ögonblick för europeisk säkerhetspolitik.

”Europa kan inte längre förlita sig på att USA ska bära huvudansvaret för Ukrainas framtid,” säger en högt uppsatt EU-diplomat som vill förbli anonym. ”Det är dags att använda de verktyg vi har, inklusive de frysta ryska tillgångarna.”

Flera medlemsländer, däribland de baltiska staterna och Polen, har länge förespråkat ett mer resolut agerande. För dessa länder, som geografiskt ligger närmast Ryssland, handlar frågan om existentiell säkerhet. De ser Ukrainas kamp som direkt kopplad till sin egen framtida säkerhet och självständighet.

”Vi kan inte längre vänta på konsensus. Varje dag utan tillräckligt stöd betyder fler civila ukrainska offer,” sade Estlands premiärminister vid en presskonferens i Bryssel i samband med toppmötet.

Samtidigt finns betydande juridiska hinder för att konfiskera de ryska tillgångarna. Flera europeiska länder, med Tyskland i spetsen, har uttryckt oro för de långsiktiga konsekvenserna av att ta sådana steg utan solid rättslig grund. Kritiker menar att det kan skada förtroendet för det europeiska finansiella systemet och skapa farliga prejudikat.

”Vi måste respektera rättsstatens principer, även i kristider,” framhöll en representant från den tyska regeringen vid mötet.

Ekonomiska experter har dock påpekat att det finns möjligheter att använda avkastningen från de frysta tillgångarna utan att konfiskera själva kapitalet. Denna modell har vunnit ökande stöd bland europeiska beslutsfattare som ser det som en möjlig kompromiss.

För Ukraina är situationen akut. Enligt rapporter från fronten har de ukrainska försvarsstyrkorna kritiska behov av ammunition, luftförsvarssystem och annan militär utrustning. Den ukrainske presidenten har upprepade gånger vädjat till Europas ledare om mer omfattande stöd.

”Detta handlar inte bara om Ukrainas överlevnad utan om hela den europeiska säkerhetsordningen,” sade en ukrainsk regeringsrepresentant i samband med ett besök i Bryssel förra veckan.

De kommande veckorna förväntas bli avgörande för EU:s hållning i frågan. Ett specialmöte planeras i januari där konkreta beslut om användningen av de ryska tillgångarna kan komma att fattas.

Analytiker är överens om att EU nu står inför ett historiskt vägval som kommer att påverka unionens utrikespolitiska inflytande och trovärdighet under lång tid framöver. Frågan är om europeiska ledare är redo att ta de beslut som krävs för att möta denna utmaning med den beslutsamhet situationen kräver.