Ledare: Undersköterskan vill gå tidigare från jobbet – vad svarar chefen då?

Det skärpta språkkravet inom äldreomsorgen träder i kraft i sommar, en förändring som många ser som ett välkommet steg i rätt riktning. Att personal kan kommunicera tydligt med vårdtagare är en grundläggande förutsättning för god omvårdnad och säkerhet. Men frågan är om språkkravet ensamt kan lösa de strukturella problem som präglar branschen.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de kommande åren. Demografiska förändringar visar att andelen äldre i befolkningen ökar markant, vilket kommer att sätta än högre press på en redan ansträngd sektor. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer antalet personer över 80 år att öka med närmare 50 procent fram till 2030, medan rekryteringsbehoven växer i motsvarande takt.

Personalomsättningen inom äldreomsorgen är redan idag problematiskt hög. Arbetsmiljöverkets rapporter visar att många anställda lämnar yrket efter bara några år på grund av hög arbetsbelastning, stress och jämförelsevis låga löner. Detta samtidigt som verksamheterna kämpar med att hitta kvalificerad personal till lediga tjänster.

– Språkkravet är viktigt men vi måste också adressera grundläggande frågor som arbetsmiljö, lönenivåer och karriärmöjligheter om vi ska kunna attrahera och behålla kompetent personal, säger Anna Johansson, förbundsordförande för Kommunal, i en kommentar till de nya reglerna.

Forskare vid Stockholms universitet har i en nyligen publicerad studie pekat på att språkförbättrande åtgärder måste kombineras med andra insatser för att ge önskad effekt. Studien visar att arbetsplatser som erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling, mentorsprogram och tydliga karriärvägar har betydligt lättare att behålla personal, oavsett språklig bakgrund.

I flera kommuner pågår nu pilotprojekt där man kombinerar språkutbildning med arbetsmiljöförbättringar. I Västerås har man exempelvis infört en modell där erfarna undersköterskor agerar språkmentorer för nyare kollegor, samtidigt som man arbetat med schemaläggning för att minska stress och förbättra kontinuiteten i vården.

Branschorganisationen Vårdföretagarna framhåller att även privata aktörer ser språkkompetens som central, men att rekryteringsproblemen är mer komplexa än så.

– Vi ser att våra medlemsföretag redan arbetar aktivt med språkutveckling för sin personal. Det stora problemet är att för få söker sig till branschen överhuvudtaget, säger Antje Dedering, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Socialstyrelsen betonar i sin senaste lägesrapport att bristen på utbildad personal är ett av de största hoten mot en god äldreomsorg framöver. De rekommenderar en nationell strategi som omfattar allt från förbättrade arbetsvillkor till högre status för vårdyrken och moderniserade utbildningar.

De fackliga organisationerna välkomnar språkkravet men understryker samtidigt att lönenivåerna måste höjas väsentligt för att locka fler till branschen. Medellönen för en undersköterska i kommunal sektor ligger idag på cirka 28 000 kronor, vilket är betydligt lägre än genomsnittslönen på svensk arbetsmarknad.

– Vi ser att många duktig personal lämnar äldreomsorgen för andra branscher där arbetsvillkoren är bättre och löneutvecklingen mer attraktiv, säger Maria Dahlberg, ombudsman på Kommunal i Stockholm.

Kommunernas ekonomi spelar också en avgörande roll. Många kommuner brottas med ansträngda budgetar och har svårt att finansiera de satsningar som krävs för att göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) efterlyser därför ökade statsbidrag öronmärkta för kompetensförsörjning inom äldreomsorgen.

När språkkravet nu införs är det således bara ett första steg i en nödvändig större reform av äldreomsorgen. Experter är överens om att branschens utmaningar kräver samordnade insatser från flera håll – arbetsgivare, fackförbund, utbildningsanordnare och politiker måste alla bidra till lösningar som säkrar framtidens äldreomsorg.

Utan en helhetssyn riskerar språkkravet att bli en isolerad åtgärd som inte löser de grundläggande problemen med personalbrist och hög personalomsättning. Framtidens äldreomsorg kräver mer än bara bättre språkkunskaper – den kräver en genomgripande statusökning för ett av samhällets viktigaste yrken.