Ledare: Vill du ha dina barn i en skola som är torftig och ogenomtänkt?

Svenska grundskolor med engelskspråkig profil ökar kraftigt – utan effektbevis

Under de senaste 15 åren har antalet grundskolor med engelskspråkig inriktning i Sverige ökat nästan tiodubbelt, från 16 till 145 skolor. Dessa skolor, där ungefär hälften av undervisningen bedrivs på engelska, marknadsförs med löftet att eleverna får ett ”språkbad” som gör dem tvåspråkiga.

I en globaliserad värld låter konceptet tilltalande för många föräldrar. Men nu visar ny forskning att verkligheten är betydligt mer problematisk än vad som tidigare antagits.

I början av september presenterade Skolinspektionen en omfattande granskning som kastar nytt ljus över dessa tvåspråkiga utbildningsmodeller. Resultaten är oroväckande. Rapporten visar att den engelskspråkiga undervisningen ofta är ogenomtänkt och saknar pedagogisk struktur. Många lärare följer inte etablerad forskning om tvåspråkig undervisning, utan förlitar sig på en förenklad idé om att eleverna automatiskt utvecklar språkkunskaper bara genom att exponeras för engelska.

”Den samlade forskningen visar att elever lär sig bäst på sitt starkaste språk,” slår Skolinspektionen fast i sin rapport. Detta konstaterande står i direkt motsats till praktiken i dessa skolor, där hälften av undervisningen sker på ett språk som inte är elevernas modersmål.

Ett annat allvarligt problem som framkommer är att många lärare vid dessa skolor har bristfälliga kunskaper i svenska. Detta försvårar inte bara kommunikationen med eleverna utan kan även påverka relationsbyggandet negativt, vilket är en viktig grundpelare i modern pedagogik.

Granskningen kommer vid en tidpunkt då utbildningspolitiken står högt på den politiska agendan. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har nyligen föreslagit en regeländring som skulle kräva att minst 75 procent av undervisningen i grundskolan sker på svenska, en ökning från dagens 50 procent.

Förslaget har fått stöd från flera håll. Socialdemokraterna har sedan förra året drivit en liknande linje, och även andra partier från både majoriteten och oppositionen har uttryckt sig positivt till justeringar efter Skolinspektionens kritiska granskning.

Centerpartiet har föreslagit en delvis annorlunda lösning genom att minska statsbidragen till skolor som anställer lärare utan svensk lärarlegitimation – något som ofta saknas hos lärare med bristande svenskkunskaper, enligt en rapport i Dagens Nyheter den 29 september.

Utvecklingen av tvåspråkiga skolor i Sverige speglar en internationell trend där engelska ses som en nyckelkompetens i en allt mer globaliserad arbetsmarknad. Men kritiker menar att denna utveckling har skett utan tillräcklig evidens för dess pedagogiska fördelar, särskilt för yngre elever.

Forskare inom tvåspråkig undervisning har länge varnat för att ämneskunskaper kan gå förlorade när elever undervisas på ett språk de inte behärskar fullt ut. När komplexa ämnen som matematik, fysik och samhällskunskap lärs ut på ett andraspråk, riskerar eleverna att missa viktiga nyanser och djupare förståelse.

Det paradoxala är att medan intentionen med engelskspråkig undervisning är att ge eleverna bättre förutsättningar för framtiden, kan resultatet istället bli att de får sämre ämneskunskaper utan motsvarande språkliga fördelar.

Skolinspektionens granskning markerar ett viktigt skifte i debatten om tvåspråkig undervisning. Diskussionen har tidigare dominerats av teoretiska argument och antaganden snarare än empiriska bevis. Nu finns underlag som pekar på att den rådande modellen inte fungerar optimalt.

Att justera regelverket för att säkerställa att svenska förblir det dominerande undervisningsspråket i grundskolan framstår därmed som en evidensbaserad åtgärd, även om den går emot vissa trender i dagens utbildningslandskap.

Frågan är nu hur snabbt politikerna kan enas om förändringar, och hur skolorna kommer att anpassa sig till nya riktlinjer om dessa genomförs. För de tusentals elever som idag går i skolor med engelskspråkig profil står mycket på spel – både deras språkutveckling och deras kunskapsinhämtning i grundskolans teoretiska ämnen.