Lisa Magnusson: De nya kristna hemmafruarna är en bluff

Kristna hemmafrutrenden bland unga kvinnor ifrågasätts av experter

En växande trend bland unga kvinnor som kallar sig ”tradwives” (traditionella fruar) har blivit ett populärt fenomen på sociala medier. Dessa kvinnor framställer ett liv fokuserat på hemmet, kristna värderingar och traditionella könsroller – men enligt experter kan verkligheten bakom denna livsstil vara mer komplex än vad som syns på ytan.

Fenomenet har vuxit markant under de senaste två åren, där tusentals unga kvinnor dokumenterar sin vardag med hembakat bröd, renskurade golv och pyntade hem under hashtags som #tradwife och #traditionalism. De framställer ofta sin livsstil som ett medvetet avståndstagande från den moderna jämställdhetsnormen och hyllar istället äldre familjestrukturer där mannen försörjer och kvinnan tar hand om hemmet.

Men flera samhällsforskare och religionsvetare menar att bilden som målas upp är kraftigt förskönad. Emma Lindblom, religionssociolog vid Uppsala universitet, har följt fenomenet under en längre tid.

”Det finns en betydande diskrepans mellan den livsstil som visas upp på sociala medier och hur dessa kvinnors vardag faktiskt ser ut. Många av dem driver inkomstbringande verksamheter genom sina kanaler samtidigt som de förespråkar en tillvaro där kvinnor inte bör arbeta utanför hemmet,” säger Lindblom.

Undersökningar visar att endast en bråkdel av de som identifierar sig som ”tradwives” faktiskt lever helt enligt de ideal de förespråkar. De flesta kombinerar sin traditionella framtoning med någon form av eget arbete eller inkomst, ofta kopplad till just sin närvaro på sociala medier.

Den religiösa aspekten är också central i många ”tradwives” självpresentation. Kristna värderingar och bibelcitat framhålls ofta som grunden för livsvalen. Men enligt Mikael Svensson, religionshistoriker vid Lunds universitet, är den teologiska förankringen ofta ytlig.

”Vi ser en selektiv tolkning av kristna texter och värderingar, där vissa aspekter lyfts fram medan andra nedtonas. Det handlar mer om en estetisering av en viss typ av kristendom än om en djup religiös övertygelse,” förklarar Svensson.

En undersökning från Statistiska Centralbyrån visar att religiositeten bland unga vuxna i Sverige fortsätter att minska, trots de till synes motsatta trenderna på sociala medier. Endast 4 procent av svenskar under 30 år uppger att de regelbundet deltar i religiösa sammankomster.

Fenomenet har också en tydlig kommersiell dimension. Företag som säljer hemprodukter, bakredskap och traditionellt inspirerade kläder har identifierat ”tradwives” som en lukrativ målgrupp. Influencers inom rörelsen har ofta samarbeten med sådana företag, vilket skapar ekonomiska incitament för att upprätthålla den specifika livsstilen – åtminstone utåt.

”Det finns en ironi i att framställa sig som anti-modern och anti-konsumistisk samtidigt som man driver en verksamhet som bygger på modern teknik och uppmanar till konsumtion av specifika produkter,” säger Maria Bergström, medieprofessor vid Stockholms universitet.

Psykologer pekar på att trenden delvis kan vara en reaktion på samhällets ökade komplexitet och osäkra framtidsutsikter. Johan Wikström, psykolog specialiserad på unga vuxna, menar att längtan efter enkla, tydliga roller kan vara lockande i en värld som upplevs som kaotisk och krävande.

”Det finns en trygghet i att reducera sina valmöjligheter och anamma en förutbestämd roll. För vissa kan det vara ett sätt att hantera ångest kring karriär, identitet och framtid,” säger Wikström.

Samtidigt finns det kvinnor som genuint har valt denna livsstil utan kommersiella avsikter, betonar forskarna. För dessa handlar det ofta om ett aktivt val baserat på personliga värderingar eller praktiska hänsyn till familjesituationen.

Jämställdhetsexperten Karin Holm varnar dock för att rörelsen, oavsett autenticitet, kan ha problematiska effekter på jämställdhetsarbetet.

”När traditionella könsroller romantiseras och framställs som idealet, särskilt med religiös legitimitet, riskerar vi att bakbinda flera decenniers framsteg inom jämställdhetsområdet,” säger Holm.

Fenomenet tycks vara en del av ett större globalt mönster där traditionalism framhävs som ett alternativ till modernitet. Liknande trender syns i flera länder, ofta med kopplingar till konservativa politiska strömningar.

Om trenden är här för att stanna eller bara ett övergående fenomen återstår att se. Klart är dock att den idealiserade bilden av hemmafruar med kristna värderingar som sprids på sociala medier sällan överensstämmer med den faktiska verkligheten.