Lisa Magnusson: Genom att porta föräldrarna från lucia straffar man barnen

Sveriges förskolor omprövar traditionellt luciafirande

En ny trend sprider sig bland svenska förskolor där det traditionella luciafirandet där föräldrar bjuds in som publik ifrågasätts. På flera håll i landet har förskolor beslutat att stoppa det gemensamma luciafirandet med föräldrar närvarande. Motiveringen som ges är hänvisningar till barnkonventionen samt oro för att barnen kan bli stressade eller oroliga av föräldrarnas närvaro.

Beslutet har väckt starka reaktioner bland både föräldrar och pedagoger. Många föräldrar ser luciafirandet som ett viktigt tillfälle att få inblick i barnens vardag på förskolan och ett sätt att delta i denna kulturella tradition tillsammans med sina barn.

”Det blir en märklig tolkning av barnkonventionen”, säger Anna Karlsson, föräldrarepresentant vid en förskola i Stockholmsområdet. ”Barnkonventionen handlar om att stärka barns rättigheter, inte om att separera barn från sina föräldrar vid högtidstraditioner.”

Pedagoger som förespråkar den nya ordningen menar att många barn blir nervösa och oroliga när de ska uppträda inför sina föräldrar. De hävdar att det finns barn som upplever stark scenskräck och att firandet blir mer avslappnat och barnvänligt när endast förskolans personal deltar som publik.

Sofia Bergström, förskollärare med över 20 års erfarenhet, ser dock problem med denna utveckling: ”Min erfarenhet är att de allra flesta barn är stolta över att visa upp sig för sina föräldrar. De barn som känner oro kan man hantera på andra sätt än att porta alla föräldrar. Det blir som att straffa majoriteten för något som påverkar ett fåtal.”

Psykologer som specialiserat sig på barns utveckling pekar på att dessa situationer faktiskt kan vara värdefulla lärotillfällen. ”Barn behöver få öva på att hantera viss nervositet i trygga miljöer”, förklarar barnpsykolog Mikael Lindgren. ”När barnen får uppleva den stolthet som kommer efter att ha genomfört något utmanande stärks deras självförtroende.”

Traditionen med luciafirande i förskolan har lång historia i Sverige och har setts som ett sätt att föra vidare kulturarv till nya generationer. Under senare år har många förskolor anpassat firandet för att göra det mer inkluderande, där barnen får välja vilken roll de vill ha i luciatåget oberoende av kön eller bakgrund.

Det finns också en praktisk dimension i diskussionen. Föräldrar som tar ledigt från arbetet för att närvara vid luciafiranden upplever frustration när möjligheten att se sina barn uppträda plötsligt tas bort.

”Jag har planerat min arbetsdag runt detta och nu får jag inte komma. Det känns som att förskolan inte förstår föräldrarnas perspektiv”, säger Peter Johansson, tvåbarnsfar i Göteborg.

Skolverket har ingen officiell policy kring hur luciafirande ska genomföras, utan beslutet ligger på lokal nivå. De betonar dock vikten av samverkan mellan hem och förskola i läroplanen.

”Vårt mål är alltid barnens bästa”, säger Maria Andersson, rektor för en förskola i Malmö som fortfarande bjuder in föräldrar. ”Vi har löst det genom att skapa en avslappnad stämning och erbjuda alternativ för de barn som känner sig obekväma med att uppträda.”

Diskussionen kring luciafirandet speglar en bredare samhällsdebatt om hur svenska traditioner ska bevaras samtidigt som barns individuella behov respekteras. Kritiker menar att förskolor som stoppar föräldrarnas deltagande faktiskt går miste om ett viktigt tillfälle att bygga gemenskap mellan hem och förskola.

Förhoppningen från många är att förskolor ska kunna hitta kompromisser där traditioner kan bevaras samtidigt som hänsyn tas till barns olika behov – utan att stänga ute föräldrarna helt från en av årets mest uppskattade traditioner.