Lisa Magnusson: Matlådor?! Nej, nu får det fan räcka

Intensiv debatt kring kommentarer om matlådor på sociala medier

En till synes oskyldig kommentar om manliga matlådevanor på SVT-programmet ”Skavlan & Sverige” har utlöst en våg av hat och hot på nätet. Influeraren Hanna Friberg har under den senaste veckan hamnat i centrum för en oväntad storm efter att hon i programmet avslöjade att en av hennes personliga ”icks” – saker som väcker instinktiv motvilja – är ”killar som har med sig matlådor till jobbet”.

Kommentaren, som framfördes i ett lättsamt sammanhang där svenskarnas olika aversioner diskuterades, ledde till en lavin av aggressiva reaktioner på sociala medier. Enligt programmet visade en opinionsmätning att svenskarna generellt anser att rökning är mer avtändande än både dålig hygien och oärlighet, men det var Fribergs kommentar om matlådor som fick mest uppmärksamhet.

”Det är faktiskt helt sjukt. Jag är chockad att det rört upp så mycket känslor. Det var en ny nivå för mig”, säger Friberg till Expressen. Enligt SVT har hon mottagit ”extremt grova och hotfulla kommentarer” sedan programmet sändes den 15 januari.

Reaktionerna belyser ett större problem med sociala mediers dynamik och näthat. Trots att matlådan för många representerar vardaglighet – ”det finns inget sexigt över att stå och stirra på gamla middagsrester som snurrar runt i en mikro” – har den nu blivit symbol för något mycket mer laddat i den digitala sfären.

Det som är anmärkningsvärt i denna situation är den oproportionerliga vreden som en så vardaglig kommentar framkallat. Medan internetdrev ofta förknippas med kvinnor som kritiserar vad som är ”politiskt korrekt”, visar Brottsoffermyndighetens forskning att majoriteten av näthatarna faktiskt är män. Dessa anonyma röster på nätet har makten att tysta och skrämma sina offer – i detta fall över något så trivialt som matvanor.

Sociala medier följer sin egen logik där symboler för känslor inte nödvändigtvis återspeglar användarnas verkliga reaktioner. Den som använder en gråtskrattemoji skrattar sällan i verkligheten, och den som skickar hot glömmer ofta händelsen inom några minuter. Men effekten på mottagaren kvarstår.

Fenomenet kan ses som ett exempel på den så kallade ”cancelkulturen”, där personer utsätts för intensiva påhopp och socialt utfrysning baserat på uttalanden som uppfattas som kontroversiella eller stötande för vissa grupper. Ironiskt nog handlar det i detta fall om en mycket liten och vardaglig fråga – en persons subjektiva preferens kring matvanor – som eskalerat till hotfulla dimensioner.

Det väcker också frågor om hur vi kommunicerar på sociala medier och vilka konsekvenser ett uttalande i ett humoristiskt tv-program kan få i dagens uppkopplade värld. Medan Friberg uttryckte en personlig preferens i ett sammanhang där sådana åsikter efterfrågades, blev reaktionen långt mer allvarlig än vad någon rimligen kunde förväntat sig.

Händelsen illustrerar hur gränsen mellan lättsam underhållning och allvarliga konsekvenser i det digitala landskapet blir allt otydligare. Det som börjar som en skämtsam diskussion om personliga preferenser kan snabbt utvecklas till en arena för hat och hot.

För många är matlådan en praktisk och ekonomisk lösning i vardagen, medan den för andra kan symbolisera olika livsstilar eller värderingar. Att en sådan vardaglig fråga kan utlösa så starka reaktioner säger något om de spänningar som finns under ytan i samhällsdebatten, och hur sociala medier kan förstärka dessa.

Samtidigt väcker situationen frågor om proportionalitet och ansvar i den digitala sfären. När ett uttalande om matlådor kan leda till hotfulla kommentarer, var går då gränsen för vad som är acceptabelt att uttrycka en åsikt om?