Max Hjelm: Är Forssells ”hemliga sås” verkligen något att skryta om?

Sveriges migrationspolitik tar hårdare svängar – rättssäkerheten ifrågasätts

Den svenska migrationspolitiken genomgår för närvarande en snabb och genomgripande förändring. Trots att experter och rättsväsendet uttrycker allt starkare oro kring rättssäkerheten, driver migrationsminister Johan Forssell på för en ännu snabbare omläggning av landets migrationspolitik.

Under det senaste året har Sverige infört en rad nya regler och bestämmelser som markant begränsar möjligheten för människor att söka asyl och uppehållstillstånd i landet. Denna utveckling representerar ett tydligt skifte från den mer generösa migrationspolitik som Sverige tidigare har förknippats med internationellt.

Kritiker menar att förändringarna sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna. Juridiska experter har varnat för att den höga hastigheten i genomförandet av nya lagar och direktiv kan leda till att människor faller mellan stolarna i systemet eller att deras rättigheter inte tillgodoses på ett adekvat sätt.

”Vad vi ser är en historisk förändring av svensk migrationspolitik som genomförs utan den noggranna utredning och eftertanke som krävs för lagstiftning av denna dignitet,” säger Maria Andersson, migrationsexpert vid Stockholms universitet.

Migrationsminister Johan Forssell har dock varit tydlig med att han anser att förändringarna är nödvändiga och att tempot i omställningen behöver ökas ytterligare. I flera uttalanden har han betonat vikten av att Sverige behöver en mer restriktiv migrationspolitik för att hantera integrationsproblem och säkerställa en hållbar utveckling.

”Sverige har under många år haft en för generös migrationspolitik som har skapat stora utmaningar för vårt samhälle. Nu behöver vi ta krafttag för att komma tillrätta med problemen,” uttalade Forssell vid en presskonferens förra veckan.

Statistik från Migrationsverket visar att antalet beviljade uppehållstillstånd har minskat med över 40 procent sedan de nya reglerna började implementeras. Detta har medfört kortare handläggningstider, men också lett till en ökning av antalet avslag på asylansökningar.

En av de mest omdiskuterade aspekterna av den nya politiken rör förvar och utvisningar. Flera människorättsorganisationer har riktat skarp kritik mot hur processen kring förvar och utvisning nu hanteras, och menar att det finns allvarliga brister i rättssäkerheten.

”Vi ser fall där människor placeras i förvar utan tillräcklig grund, och där utvisningsbeslut verkställs utan att hänsyn tas till individuella omständigheter eller risken för förföljelse i hemlandet,” säger Johan Berggren från Amnesty International Sverige.

Även Sveriges domstolar har uttryckt oro. I flera fall har migrationsdomstolarna upphävt beslut från Migrationsverket och kritiserat myndighetens handläggning. Domstolarna har pekat på brister i bedömningar och bristfälliga motiveringar till beslut.

Den nya politiken har också skapat spänningar inom regeringen och dess samarbetspartier. Medan vissa partier anser att förändringarna är nödvändiga och välkomna, menar andra att man går för långt och för snabbt fram.

Internationellt har Sveriges förändrade migrationspolitik väckt uppmärksamhet. FN:s flyktingorgan UNHCR har uttryckt oro över utvecklingen och uppmanat Sverige att säkerställa att landets åtaganden enligt internationella konventioner respekteras.

”Sverige har länge varit en förebild när det gäller skydd för flyktingar och mänskliga rättigheter. Vi är oroade över den riktning som landets migrationspolitik nu tar,” sa en talesperson för UNHCR nyligen.

Medan debatten fortsätter står det klart att Sveriges migrationspolitik befinner sig vid ett vägskäl. Frågan är om den snabba omläggningen kommer att skapa ett mer hållbart system eller om de rättssäkerhetsproblem som varnas för kommer att underminera förtroendet för den svenska asyl- och migrationsprocessen på lång sikt.

För de människor som berörs direkt av förändringarna – asylsökande, nyanlända och de som väntar på familjeåterförening – innebär den nya politiken en ökad osäkerhet och i många fall försvårade levnadsvillkor.