Max Hjelm: Vi behöver mer, inte mindre, storstadsfokus i svensk politik

Det ekonomiska navet Stockholm kräver politisk uppmärksamhet

De senaste åren har mycket av den politiska debatten kretsat kring Sveriges landsbygd. Med lovord om ”hjärtlandet” har politiker tävlat om att framstå som landsbygdens beskyddare, medan storstadsbor – särskilt Stockholmare – ofta framställs som privilegierade och verklighetsfrånvända.

Men faktum kvarstår: Stockholm är Sveriges ekonomiska motor. För att hela landet ska kunna utvecklas behöver huvudstadsregionen frodas. När Stockholm upplever tillväxt gynnas hela Sverige, och när Stockholm får problem känner hela landet av konsekvenserna.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Under de senaste två decennierna har Stockholmsregionen stått för 43 procent av Sveriges ekonomiska tillväxt, trots att bara en fjärdedel av landets förvärvsarbetande befolkning bor här. Dessutom har nästan 75 procent av Sveriges så kallade ”unicorns” – startup-bolag värderade till över en miljard dollar – etablerats i regionen.

Stockholm har positionerat sig internationellt på ett imponerande sätt. EU-kommissionen rankar regionen som Europas mest innovativa, och inom AI-utveckling anses Stockholm vara den hetaste staden globalt efter Silicon Valley. Den välrenommerade tidskriften The Economist har nyligen utnämnt Stockholm till Europas ”new capital of capital” – en hänvisning till stadens starka börsmarknad, vitala riskkapitalsektor och växande obligationsmarknad i takt med att Sverige ökar sina försvarsutgifter.

I en färsk rapport konstaterar Handelskammaren att över 500 bolag noterats på Stockholmsbörsen under det senaste decenniet – fler än antalet i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Spanien tillsammans. Detta visar på regionens exceptionella förmåga att generera företagstillväxt och kapitalattraktionskraft.

För att behålla och vidareutveckla denna position krävs dock politiskt fokus på flera områden. Bostadsbristen är en akut utmaning som hämmar både tillväxt och social rörlighet. Regionen behöver en mer aggressiv byggpolitik med färre regleringar och mer marknadsorienterade lösningar. Gärdet, ett centralt beläget område, skulle exempelvis kunna exploateras för att skapa tusentals nya bostäder.

Marknadshyror bör införas för att skapa ett mer dynamiskt bostadsbestånd, samtidigt som fler prisvärda hyresrätter behöver byggas. Detta skulle underlätta för unga och nyinflyttade att etablera sig, vilket är avgörande för en växande storstadsregion.

Stadens kulturella och sociala liv måste också prioriteras. Den så kallade ”klubbdöden” – nedläggningen av nattklubbar och kulturscener – utgör ett hot mot Stockholms attraktionskraft. Höjda bullergränser och fler serveringstillstånd skulle kunna bidra till ett mer levande stadsliv. En dynamisk storstad behöver puls och mångfald för att locka kreativa talanger.

En annan kritisk fråga är arbetskraftsinvandringen. Regeringens nuvarande, restriktiva politik försvårar för expanderande företag att rekrytera internationell expertis. Talanger som kommer till Sverige via utbytesstudier eller erbjuds anställning i svenska företag måste ges bättre möjligheter att stanna och bidra till landets ekonomiska utveckling.

Det är dags för en mer nyanserad politisk diskussion där Stockholmsregionens betydelse för hela landets välstånd erkänns. Istället för att ställa stad och landsbygd mot varandra bör politikerna fokusera på att skapa förutsättningar för båda att utvecklas på sina villkor.

För att hela Sverige ska leva krävs att alla regioner får möjlighet att blomstra utifrån sina förutsättningar. Men faktum kvarstår – Stockholm är motorn i svensk ekonomi, och den behöver både bränsle och underhåll för att fortsätta driva landets utveckling framåt. Partier som tar Sveriges ekonomiska framtid på allvar borde därför rikta mer uppmärksamhet mot huvudstadsregionen och dess specifika utmaningar och möjligheter.