Susanne Nyström: Alla måste vara med och betala – du har väl inte missat Sveriges tickande kostnadsbomb?

Svenska försvarsanslaget fortsätter att öka – nya finansieringsmodeller under diskussion

I takt med att det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats har Sveriges försvarsanslag pekat stadigt uppåt. Den pågående upprustningen av försvaret innebär stora ekonomiska utmaningar för statsfinanserna, och diskussionen om hur denna satsning ska finansieras intensifieras.

Försvarsmakten står inför omfattande investeringar i materiel, personal och infrastruktur. Enligt försvarsbeslutet ska anslagen öka till två procent av BNP, vilket motsvarar en historisk satsning som Sverige inte sett sedan kalla krigets dagar. Men pengarna måste komma någonstans ifrån.

Finansdepartementets experter pekar på att det i princip bara finns två hållbara vägar framåt utöver lånefinansiering: ökade skatteintäkter eller nedskärningar i andra offentliga utgiftsområden. Båda alternativen innebär politiskt känsliga avvägningar.

– Det finns ingen magisk lösning. Antingen måste vi alla vara med och betala mer i skatt, eller så måste vi göra avkall på andra samhällsfunktioner, säger en källa inom Finansdepartementet som önskar vara anonym.

Försvarsminister Pål Jonson har tidigare betonat att försvarsuppbyggnaden är ett generationsprojekt som kommer att kräva långsiktiga och stabila finansieringsmodeller. Han har också understrukit vikten av bred politisk förankring för att skapa hållbarhet i finansieringen.

Samtidigt visar opinionsundersökningar att stödet för ökade försvarsanslag är starkt hos befolkningen. Enligt en färsk Sifo-undersökning anser 67 procent av svenskarna att försvaret bör prioriteras högre, men bara 41 procent är villiga att betala högre skatt för detta ändamål.

Ekonomiska experter varnar för att finansieringen av försvaret riskerar att bli en ”tickande kostnadsbomb” om inte långsiktiga finansieringsplaner etableras. Särskilt problematiskt är kostnadsutvecklingen inom försvarsmaterielområdet, där priserna tenderar att öka snabbare än den allmänna inflationen.

– Försvarsmateriel följer inte vanliga marknadsmekanismer. Prisutvecklingen för avancerade vapensystem ligger ofta flera procentenheter över den allmänna inflationen, förklarar försvarsanalytiker Charlotte Nilsson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

För industrin innebär de ökade försvarsanslagen nya möjligheter. Saab AB, Sveriges största försvarsindustriföretag, har redan sett en markant ökning i orderingången och har påbörjat en omfattande rekryteringsprocess. Även mindre underleverantörer inom försvarssektorn rapporterar om förbättrade framtidsutsikter.

Försvarsekonomiska rådet, en nyinrättad expertgrupp med uppgift att analysera försvarets ekonomiska utmaningar, presenterade nyligen en rapport som pekar på behovet av särskilda finansieringsmodeller. Enligt rapporten bör Sverige överväga en kombination av ökade skatteintäkter, omprioriteringar inom statsbudgeten samt nya samarbetsmodeller med näringslivet.

– Vi behöver tänka innovativt kring finansieringen. Det kan handla om allt från särskilda försvarsobligationer till offentlig-privata partnerskap för vissa försvarsfunktioner, säger rådets ordförande Karin Svensson.

Den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa, med Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges Nato-medlemskap, har fundamentalt förändrat förutsättningarna för den svenska försvarsplaneringen. Tidigare nedskärningar vänds nu till kraftiga satsningar, med målet att återuppbygga ett trovärdigt territoriellt försvar.

Försvarsbeslutet som sträcker sig fram till 2030 innebär investeringar i såväl marinens och flygvapnets kapaciteter som en omfattande återuppbyggnad av armén. Därtill kommer satsningar på cybersäkerhet, psykologiskt försvar och utveckling av totalförsvaret – områden där kostnaderna är svåra att förutse på längre sikt.

Finansminister Elisabeth Svantesson har signalerat att regeringen ser över olika finansieringsmodeller och kommer att presentera en långsiktig plan under våren. Hon betonar att försvaret är en nationell angelägenhet som kräver breda politiska lösningar.

– Vi står inför stora utmaningar, men också inför ett historiskt tillfälle att bygga ett modernt och effektivt försvar. Det kommer att kosta, men alternativet – att inte ha ett starkt försvar – skulle i slutändan kunna kosta ännu mer, avslutar Svantesson.