Susanne Nyström: I ett mörkt Europa kommer Carl Bildt ut som livsstilscoach

I ett allt mörkare Europa blir Carl Bildt oväntad livsstilscoach

En ny sammanställning över de personer som förväntas forma europeisk politik under det kommande året 2026 har nyligen publicerats, och resultatet kan beskrivas som minst sagt nedslående. I denna dystra europeiska kontext har Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt oväntat intagit en ny roll, där han delar med sig av livsråd för att hantera tidens utmaningar.

Den aktuella listan över politiska makthavare i Europa avslöjar en oroande trend inom europeisk politik. Flera länder präglas nu av politiska ledare med nationalism och populism som kännetecken, och demokratiska värderingar som tidigare tagits för givna ifrågasätts allt oftare.

Under ett uppmärksammat framträdande i Carina Bergfeldts program i SVT fick tittarna se en ny sida av Carl Bildt. Den vanligtvis formella och sakliga utrikespolitiska experten gav tittarna överraskande personliga insikter om hur man kan navigera i en tid präglad av politisk oro och osäkerhet.

”Det vi ser nu är resultatet av flera års politisk förskjutning inom Europa, där grundläggande värderingar som tidigare förenade kontinenten nu ifrågasätts från flera håll,” förklarade Bildt under intervjun. Hans analys av det politiska läget var som vanligt skarp, men det var hans efterföljande råd om hur vanliga medborgare kan förhålla sig till situationen som väckte uppmärksamhet.

Den europeiska politiska kartan har genomgått dramatiska förändringar de senaste åren. Länder som tidigare ansågs vara demokratiska föregångsländer har sett framväxten av auktoritära tendenser. I flera centraleuropeiska länder har rättsstatens principer urholkats, och även i Västeuropa har högerpopulistiska partier vunnit betydande politiskt inflytande.

Samtidigt har EU:s sammanhållning satts på prov genom upprepade kriser – från efterdyningarna av pandemin till energikriser och geopolitiska spänningar. Detta har skapat en grogrund för politiska krafter som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem, ofta genom att peka ut olika grupper som syndabockar.

Bildts oväntade roll som livsstilscoach uppstod i detta sammanhang, när han under intervjun delade med sig av sina tankar om hur man kan bevara sitt engagemang utan att förlora hoppet. ”Det är viktigt att förstå historiens långa linjer,” menade Bildt. ”Europa har tidigare genomgått perioder av nationalism och polarisering, men har också visat en anmärkningsvärd förmåga att återhämta sig.”

Politiska bedömare har noterat den intressanta utvecklingen i Bildts offentliga persona. Från att främst vara känd som en analytisk utrikespolitisk expert har han gradvis breddat sitt register till att inkludera mer personliga reflektioner. Detta skifte kommer vid en tidpunkt då många européer söker efter vägledning i en allt mer komplex politisk verklighet.

Den nya listan över inflytelserika personer i europeisk politik speglar en kontinent i förändring. Traditionella politiska strukturer omformas, och nya aktörer tar plats på den politiska scenen. Flera av namnen på listan representerar politiska rörelser som för bara några år sedan befann sig i periferin.

Bildts budskap betonar vikten av historisk kunskap och långsiktigt perspektiv. Han uppmanade tittarna att inte förtvivla trots den till synes dystra politiska situationen, utan istället engagera sig i demokratiska processer med både realism och optimism. ”Demokrati är inget statiskt tillstånd, utan något som ständigt måste vårdas och försvaras,” påpekade han.

Reaktionerna på Bildts nya, mer personliga framtoning har varit blandade. Medan vissa uppskattar hans förmåga att kombinera politisk analys med praktiska livsråd, ifrågasätter andra om detta representerar en verklig förändring eller bara är en anpassning till medielandskapets krav på mer personligt innehåll.

Oavsett hur man tolkar denna utveckling står det klart att den europeiska politiska arenan befinner sig i ett utmanande skede, där erfarna röster som Bildts får nya roller och uttryckssätt. I en tid när många politiska observatörer ser med oro på framtiden, erbjuder han ett perspektiv som försöker balansera realism med konstruktivt engagemang.