Susanne Nyström: Politiker ska grillas av Ekot – sedan kan de mysa i hundpoddar

I Sveriges politiska landskap har en oroande trend av makthavarnas minskande tillgänglighet tagit form. Den senaste i raden av politiker som undviker mediernas granskande blickar är Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist, vars tidigare affärsverksamhet nu står under lupp.

Sveriges Radio har nyligen avslöjat att Thand Ringqvists batteribolag, som gick i konkurs 2023, orsakade miljontals kronor i förluster för offentliga aktörer, däribland Skatteverket och Länsstyrelsen. Det särskilt anmärkningsvärda i situationen är att styrelsen, under Thand Ringqvists ordförandeskap, aldrig upprättade en kontrollbalansräkning – ett lagstadgat krav enligt aktiebolagslagen när ett företags ekonomi försämras kraftigt.

Enligt Ekobrottsmyndigheten utgör denna försummelse ett klart lagbrott. Kontrollbalansräkningen är ett viktigt skyddsnät för investerare och andra intressenter, och dess frånvaro väcker allvarliga frågor om bolagsstyrningen.

När Thand Ringqvist konfronterades med dessa uppgifter valde hon att inte kommentera Ekobrottsmyndighetens kritik. Via mejl meddelade hon endast att beslutet att inte upprätta kontrollbalansräkning skedde i samråd med både jurist och revisor. Denna kortfattade förklaring lämnar många frågor obesvarade, särskilt för de skattebetalare som indirekt drabbats av konkursen.

Detta undvikande beteende är dessvärre inte unikt för Centerledaren. Allt fler makthavare i Sverige väljer att ducka för kritiska frågor och undviker djupgående intervjuer. När de väl svarar sker det ofta skriftligt, vilket effektivt förhindrar följdfrågor. Särskilt problematiskt blir det när politiker väljer att kommunicera via sina egna kanaler på sociala medier, där de har full kontroll över narrativet.

Ett talande exempel på denna trend uppmärksammades nyligen av tidningen Journalisten. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har avböjt intervjuer med fackmedia inom sitt eget ansvarsområde, som Biblioteksbladet som ville ställa frågor om folkbibliotekens situation. Samtidigt har hon prioriterat medverkan i poddar där ämnen som träning och hundar diskuteras.

Liknande kritik har under mandatperioden riktats mot miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) från branschmedier inom hennes ansvarsområden. Denna selektiva tillgänglighet skapar ett demokratiskt underskott där granskning och ansvarsutkrävande försvåras.

Ur ett mänskligt perspektiv är det förståeligt att politiker hellre pratar om trevliga ämnen som husdjur och fritidsintressen än om misslyckanden eller svåra budgetprioriteringar. Men som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke påpekar representerar medierna i slutändan allmänheten. När politiker avböjer intervjuer är det i praktiken väljarnas rätt till information och insyn som begränsas.

I en fungerande demokrati måste politiker vara beredda att svara på kritiska frågor och stå till svars för sina handlingar och beslut. Detta blir särskilt viktigt under ett valår som 2024, då medborgarna behöver tillgång till gedigen information för att kunna göra välgrundade val.

För Elisabeth Thand Ringqvist blir hanteringen av batteribolagets konkurs en prövning som kan påverka hennes trovärdighet som partiledare. När offentliga medel går förlorade har skattebetalarna rätt att få fullständiga förklaringar, inte kortfattade mejlsvar som undviker kärnfrågan om det juridiska ansvaret.

Den växande tendensen bland svenska makthavare att selektivt välja vilka frågor de besvarar och i vilka forum de deltar representerar ett oroväckande skifte i den politiska kommunikationen. För den som söker väljarnas förtroende borde tillgänglighet och transparens vara grundläggande principer, inte något man kan välja bort när frågorna blir obekväma.