Susanne Nyström: Stämmer misstankarna måste hon avgå

Den misstänkta rattfyllerihärvan kring riksdagsledamoten Katja Nyberg (SD) väcker nu frågor om politikers ansvar och förtroende. I nuläget är omständigheterna fortfarande oklara kring vad som egentligen inträffade under mellandagarna.

Enligt Nybergs egen version råkade hon ut för en viltolycka med sin bil och fick därefter åka till polisstationen där hon genomgick ett alkoholtest som inte visade något utslag. Men andra uppgifter tecknar en annan bild av händelsen.

Aftonbladet rapporterar att Nyberg är misstänkt för grovt rattfylleri och att hennes körkort ska ha omhändertagits av polisen. Anders Jakobsson, överåklagare och kammarchef på särskilda åklagarkammaren, bekräftar för Dagens Nyheter att de hanterar ett ärende som involverar en tjänstledig polis som nu är riksdagsledamot – en beskrivning som stämmer in på Nyberg.

Misstankarna ska enligt uppgift omfatta grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott. Polisen har beslagtagit en påse med vitt pulver som ännu inte analyserats. Även blod- och urinprover har skickats för analys, men resultaten är ännu inte klara.

I ett skriftligt uttalande hävdar Nyberg att hon inte känner igen sig i beskrivningarna som framkommit i media. Det är viktigt att påpeka att alla fakta måste klarläggas innan några definitiva slutsatser kan dras eller åtgärder vidtas.

Händelsen aktualiserar frågan om vilket ansvar som vilar på våra folkvalda representanter. Som riksdagsledamot innehar Nyberg ett av de mest betydelsefulla förtroendeuppdragen i vårt demokratiska system. I riksdagen deltar hon i stiftandet av lagar som alla medborgare måste följa, oavsett personliga åsikter.

Särskilt anmärkningsvärt i detta sammanhang är att Nyberg dessutom har en position i riksdagens justitieutskott, ett organ som behandlar frågor som rör rättsväsendet och rättssäkerheten i samhället. Detta placerar henne i en roll där kraven på lagefterlevnad är ännu högre än för den genomsnittliga medborgaren.

Historiskt sett har politiker på höga positioner tvingats lämna sina uppdrag för överträdelser som kan betraktas som mindre allvarliga än de misstankar som nu riktas mot Nyberg. Detta reflekterar den standard som allmänheten och det politiska systemet upprätthåller gällande förtroendevalda.

Det faktum att Nyberg tidigare arbetat som polis gör situationen ytterligare komplicerad. Som tidigare rättsvårdande tjänsteman och nuvarande lagstiftare förväntas hon ha särskild förståelse för vikten av att respektera de lagar hon själv varit med om att upprätthålla och nu är med och stiftar.

Sverigedemokraterna har ännu inte officiellt kommenterat ärendet i någon större utsträckning. Partiets hantering av situationen kommer sannolikt att granskas noggrant, särskilt mot bakgrund av partiets profilering i frågor som rör lag och ordning.

Om misstankarna bekräftas står det klart att Nybergs position som riksdagsledamot kommer att bli svår att försvara. Förtroendet för politiker och det demokratiska systemet bygger på uppfattningen att de som stiftar våra lagar själva följer dem.

Det återstår att se hur ärendet utvecklas när analysresultaten från de beslagtagna proven presenteras. Tills dess befinner sig Nyberg i ett prekärt läge där hennes politiska framtid hänger på utfallet av den pågående utredningen.

Oavsett hur denna specifika situation slutar, illustrerar den de höga förväntningar som med rätta ställs på våra förtroendevalda. I en demokrati är det avgörande att de som representerar folket och skapar lagarna själva agerar som föredömen för resten av samhället.