I de senaste klimatmätningarna framkommer att 2025 var ett exceptionellt varmt år för Norge, med särskilt höga temperaturer i Trøndelag och norra Norge. Enligt nya data från det norska meteorologiska institutet klassificerades 2025 som ”extremt varmt” i dessa regioner, medan södra Norge upplevde ett ”mycket varmt” år.

Den genomsnittliga temperaturen i Norge låg hela 1,5 grader Celsius över det normala, jämfört med referensperioden 1991-2020. Avvikelsen drevs främst av en kraftig värmebölja under sommarmånaderna tillsammans med en ovanligt mild vinter. Ett talande exempel på dessa extrema väderförhållanden inträffade den 22 december, då Svalbard uppmätte högre temperaturer än spanska Sevilla – ett fenomen som för bara ett decennium sedan skulle ha ansetts högst osannolikt.

Roar Skålin, chef för Svenska Meteorologiska Institutet, kommenterade utvecklingen vid en presskonferens på onsdagen: ”Nu kan vi säga att vi ser klimatförändringarnas påverkan i alla väderförhållanden.” Detta uttalande markerar en viktig förändring i hur meteorologer och klimatforskare kommunicerar kring extremväder, då enskilda händelser nu allt oftare kan kopplas till den globala uppvärmningen.

Forskaren Amalie Skålevåg från samma institut betonade det historiska perspektivet och påpekade att de temperaturer som uppmättes under 2025 skulle ha varit ”nästan omöjliga” att uppnå i stora delar av Norge för bara drygt 100 år sedan. Detta illustrerar tydligt den accelererande uppvärmningen som skett under det senaste århundradet.

Uppvärmningen begränsade sig inte enbart till landområden. Enligt Tysklands sjöfarts- och hydrografiska myndighet (BSH) noterade även Nordsjön sin varmaste temperatur någonsin under 2025. Detta rapporterades av nyhetsbyrån AFP på onsdagen. Uppvärmningen av havsområden är särskilt oroande eftersom det påverkar marina ekosystem, fiskbestånd och kan leda till förändrade vädermönster i kustregionerna.

Temperaturrekorden i Norge följer ett globalt mönster där allt fler regioner rapporterar rekordvarma år. Klimatforskare pekar på att denna utveckling ligger i linje med prognoserna från IPCC (FN:s klimatpanel) och andra vetenskapliga organ som länge varnat för konsekvenserna av ökade koldioxidutsläpp.

För Norges del kan de högre temperaturerna få omfattande konsekvenser för flera viktiga näringar. Fiskerinäringen, som är central för landets ekonomi, kan påverkas av förändringar i havets ekosystem. Inom jordbruket kan växtsäsongen förändras, vilket både skapar möjligheter och utmaningar för odlare. Turistnäringen, särskilt vintersportorterna, står inför utmaningar med kortare skidsäsonger och mindre tillförlitliga snöförhållanden.

Den norska regeringen har tidigare presenterat planer för att anpassa samhället till ett förändrat klimat, men dessa rekordtemperaturer understryker behovet av att accelerera både anpassningsåtgärder och utsläppsminskningar. Särskilt utsatta är landets nordliga regioner och arktiska områden som Svalbard, där uppvärmningen sker i dubbelt så snabb takt som det globala genomsnittet.

Forskare från både norska och internationella institutioner fortsätter att samla in data för att bättre förstå hur klimatförändringarna påverkar den nordiska regionen specifikt. Denna information är avgörande för att utforma effektiva strategier för framtiden.

Medan 2025 nu går till historien som ett rekordvarmt år för Norge, påminner klimatforskare om att sådana ”extrema” år riskerar att bli nya normalen om de globala utsläppen av växthusgaser inte minskar drastiskt under de kommande åren. Värmerekorden i Norge är därför inte bara en lokal angelägenhet utan speglar en global utmaning som kräver internationella samarbeten och lösningar.