Kajsa Ravin betonar EU-medlemskapets betydelse för svenska kulturutövare, särskilt möjligheten att verka inom hela unionen under ett gemensamt regelverk. Detta förenklar processer och minskar administrativa hinder för exempelvis musikgrupper som vill turnera eller samarbeta över nationsgränserna. Ravins argumentation stärks av Storbritanniens erfarenheter efter Brexit, där landets kultursektor har mött utmaningar och en viss isolering på grund av de nya regelverken och gränskontrollerna. Detta illustrerar fördelarna med den fria rörligheten och de gemensamma spelreglerna inom EU. Storbritannien arbetar nu aktivt för att överbrygga de hinder som uppstått efter utträdet, vilket ytterligare understryker värdet av EU-samarbetet.
En central aspekt av EU-medlemskapet är tillgången till finansiering genom program som Kreativa Europa. Detta program har möjliggjort en ökad internationalisering för svenska kulturutövare genom att finansiera samarbetsprojekt mellan aktörer från olika länder. Under 2023 tilldelades svenska kulturverksamheter över åtta miljoner euro av programmets totala budget på 39 miljoner euro. Detta ekonomiska stöd är avgörande för att genomföra gränsöverskridande projekt och stärka den svenska kulturens ställning internationellt. Finansieringen möjliggör samarbeten som annars skulle vara svåra att realisera, och bidrar till att öka den kulturella mångfalden och utbytet inom EU.
Trots de uppenbara fördelarna med EU-samarbetet finns det även kritik, framförallt rörande den byråkrati som sökande måste navigera. För att kvalificera sig för finansiering från Kreativa Europa krävs det att minst tre verksamheter från olika medlemsländer samarbetar. Detta krav kan uppfattas som komplicerat och tidskrävande, särskilt för mindre aktörer. Det är viktigt att beakta denna kritik och arbeta för att förenkla ansökningsprocessen och göra den mer tillgänglig för alla kulturutövare, oavsett storlek eller erfarenhet av internationella samarbeten.
Trots den administrativa bördan är intresset för EU-stöd stort bland svenska kulturverksamheter. Antalet sökande har ökat markant, vilket tyder på att fördelarna med finansieringen överväger de administrativa utmaningarna. Det är tydligt att många kulturutövare ser värdet i att delta i internationella samarbeten och att EU-stödet spelar en viktig roll i att möjliggöra dessa projekt. Det ökade antalet sökande visar också på en ökad medvetenhet om de möjligheter som EU-medlemskapet erbjuder den svenska kultursektorn.
EU-medlemskapet har även vidgat Kultursveriges perspektiv och öppnat upp för samarbeten utanför Europas gränser. Genom att delta i EU-finansierade projekt och nätverk har svenska kulturutövare fått ökade kontakter och möjligheter att samarbeta med aktörer från andra delar av världen. Detta har bidragit till en ökad internationalisering och en breddning av den svenska kulturscenen. Samarbeten utanför EU är ett växande område, vilket ytterligare stärker den svenska kulturens globala närvaro och inflytande.
Sammanfattningsvis har EU-medlemskapet haft en betydande positiv inverkan på den svenska kultursektorn. Det gemensamma regelverket, tillgången till finansiering och de ökade möjligheterna till internationellt samarbete har stärkt svenska kulturutövares position både inom och utanför EU. Trots den byråkrati som är förknippad med vissa EU-program, är intresset för stöd och samarbeten fortsatt stort. EU-medlemskapet har öppnat upp nya dörrar för Kultursverige och bidragit till en mer dynamisk och internationellt orienterad kultursektor.
