Regeringen satsar stort på att stärka läsandet bland barn och unga. Från och med 2025 kommer ett utökat och förstärkt litteraturstöd att omfatta alla skolformer, från förskola till gymnasium. Detta innebär en ökning från 176 miljoner kronor till 480 miljoner kronor årligen. Syftet är att fylla skolbiblioteken med ny, relevant litteratur och stimulera läsintresset hos elever i alla åldrar. Utbildningsminister Lotta Edholm (L) menar att situationen på många skolor och förskolor idag är oroväckande, med utarmade bibliotek och brist på barnlitteratur, särskilt inom förskolan där grunden för läsglädje läggs. Den nya satsningen ses som en nödvändig åtgärd för att vända denna trend och ge alla barn och unga tillgång till en rik och varierad bokvärld.
Den ökade finansieringen beräknas kunna resultera i inköp av 2,4 miljoner böcker, baserat på en genomsnittlig bokpris på 200 kronor. Tillsammans med de nyligen etablerade läslistorna, som innehåller både svenska och internationella verk, hoppas regeringen kunna inspirera och motivera fler barn och unga att läsa. Lotta Edholm anser att man tidigare varit naiv i synen på ungas läsvanor och att det funnits en utbredd missuppfattning om att ljudböcker helt kan ersätta läsning. Hon betonar vikten av att ta itu med dessa myter och skapa en läsfrämjande miljö i skolan. Satsningen på litteraturstödet ses som ett viktigt steg i denna riktning.
En central del i regeringens strategi är att säkerställa att alla skolor har bemannade skolbibliotek. En ny lag som träder i kraft i sommar kommer att kräva just detta. Förhoppningen är att satsningen på litteratur och bibliotek även ska öka intresset för bibliotekarieyrket bland unga. Bristen på utbildade skolbibliotekarier är ett problem som regeringen är medveten om, och man hoppas att den ökade satsningen ska bidra till att locka fler till yrket. Samtidigt har litteraturstödet minskats med en miljon kronor i år, vilket väcker frågan om hur regeringens läsfrämjande arbete ser på litteraturens kretslopp.
Regeringen menar att satsningen på skolbibliotek och barnlitteratur i slutändan även kommer att gynna de offentliga biblioteken. Genom att skapa ett starkt läsintresse hos barn och unga hoppas man att detta ska leda till ett ökat läsande även i vuxen ålder, vilket i sin tur skulle kunna innebära en renässans för de offentliga biblioteken. Man ser alltså en koppling mellan satsningen på skolbibliotek och det allmänna läsandet i samhället. Angående den minskade försäljningen av tryckta böcker, poängterar regeringen att försäljningen av just barnböcker tvärtom ökar. Den stora satsningen på litteraturinköp till skolor förväntas ytterligare stärka denna trend och gynna både barnboksförfattare och bokhandeln.
Fördelningen av de ökade medlen till skolbiblioteken kommer att ske gradvis. År 2025 avsätts 218 miljoner kronor, medan 433 miljoner kronor per år kommer att tilldelas från och med 2026. Kravet på bemannade skolbibliotek föreslogs redan 2021 i en utredning ledd av Gustav Fridolin (MP), dåvarande språkrör och utbildningsminister. Utredningen föreslog även möjligheten för lärare att vidareutbilda sig till skolbibliotekarier, samt en lagstadgad rätt för elever att ha tillgång till läromedel.
Fackförbundet DIK välkomnar regeringens satsning men betonar samtidigt behovet av fler utbildningsplatser för bibliotekarier. DIK förespråkar en norm om en bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan. Man ser detta som en nödvändig åtgärd för att säkerställa att skolbiblioteken kan fungera som effektiva och inspirerande läsmiljöer för alla elever. Regeringens satsning på skolbibliotek och läsfrämjande åtgärder ses som ett viktigt steg i rätt riktning, men det återstår att se hur dessa åtgärder kommer att implementeras i praktiken och vilken långsiktig effekt de kommer att ha på barns och ungas läsvanor.
