Efter upptäckt av omfattande bedrägerier har delstaten Minnesota nu tagit ett kraftfullt beslut att skärpa kontrollen över utbetalningar av sociala förmåner. Beslutet kommer efter vad Jim O’Neill, biträdande direktör för delstatens socialdepartement, beskriver som ”tydliga bedrägerier som verkar vara utbredda i Minnesota och över hela landet.”

O’Neills uttalande på plattformen X markerar en betydande förändring i delstatens strategi för att bekämpa välfärdsbrott, ett växande problem som kostat skattebetalarna miljontals dollar under de senaste åren.

Minnesota har under senare tid drabbats av flera uppmärksammade bedrägerifall inom sociala stödsystem. Det mest anmärkningsvärda exemplet är den omfattande härvan där 57 personer dömdes för bedrägerier värda 300 miljoner dollar under coronapandemin. Detta fall betraktas som ett av de största välfärdsbedrägerierna i delstatens moderna historia.

Bedrägeriet utnyttjade specifikt de nödprogram som inrättats för att hjälpa utsatta grupper under pandemin, däribland matbiståndsprogram och ekonomiskt stöd till småföretag. Enligt åklagarmyndigheten i Minnesota skapade de inblandade falska företag och ansökningar för att få tillgång till federala och delstatliga stödpengar som var avsedda för legitimt drabbade under krisen.

”Detta var inte bara ett ekonomiskt brott utan ett svek mot alla de minnesotas invånare som verkligen behövde hjälp under pandemin,” säger Sarah Johnson, analytiker vid Minnesota Center for Fiscal Transparency, en oberoende organisation som granskar offentliga utgifter.

Socialdepartementet i Minnesota har nu infört flera nya kontrollmekanismer för att förhindra liknande bedrägerier i framtiden. Åtgärderna inkluderar utökade bakgrundskontroller av stödsökande, förbättrade datakorsreferenssystem och ökat samarbete med federala myndigheter.

Enligt experter inom området representerar bedrägerierna i Minnesota en bredare nationell trend. USA:s Government Accountability Office (GAO) uppskattar att felaktiga utbetalningar från federala program uppgår till hundratals miljarder dollar årligen, varav en betydande del beror på avsiktliga bedrägerier.

Professor Michael Lindgren vid University of Minnesota, specialist på ekonomisk brottslighet, förklarar att digitalisering av ansökningsprocesser har skapat nya möjligheter för bedragare: ”Medan teknologi har gjort stödsystem mer tillgängliga för de som verkligen behöver hjälp, har det också öppnat nya dörrar för organiserade kriminella nätverk som specialiserar sig på identitetsstöld och förfalskning av dokument.”

De skärpta kontrollerna har dock väckt oro hos företrädare för civilsamhället som arbetar med utsatta grupper. Maria Gonzalez, direktör för Minnesota Coalition for the Homeless, uttrycker bekymmer över att legitimt behövande kan drabbas:

”Vi förstår naturligtvis behovet av att bekämpa bedrägerier, men vi måste säkerställa att nya kontrollåtgärder inte skapar onödiga hinder för de mest sårbara i vårt samhälle som verkligen behöver dessa stöd.”

Delstatens representanter hävdar att de nya åtgärderna har utformats för att minimera påverkan på legitima bidragsmottagare, samtidigt som de effektivt förhindrar bedrägeri. Enligt preliminära uppskattningar kan de nya kontrollsystemen spara skattebetalarna uppemot 50 miljoner dollar årligen.

Som en del av den nya strategin kommer Minnesota även att inrätta en särskild arbetsgrupp bestående av åklagare, revisorer och IT-specialister dedikerade till att utreda misstänkta fall av välfärdsbedrägeri.

O’Neill betonar att delstatens målsättning är dubbel: ”Vi måste både skydda skattemedel och säkerställa att de som verkligen behöver hjälp får det stöd de har rätt till. Detta handlar om att återställa allmänhetens förtroende för våra välfärdssystem.”

Beslutet från Minnesota följer en nationell trend där flera delstater skärper kontrollen över sociala stödprogram efter upptäckta oegentligheter under pandemin. Experter menar att erfarenheterna från Minnesota kommer att studeras noga av andra delstater som står inför liknande utmaningar.