Amerikanska styrkor ska slutföra tillbakadragandet från Syrien inom en månad

USA:s militär har inlett vad som tycks vara ett omfattande tillbakadragande från Syrien, enligt flera samstämmiga källor. En syrisk regeringstjänsteman meddelade att de amerikanska styrkorna ”kommer att ha dragit sig tillbaka från Syrien inom en månad och det kommer inte längre att finnas någon militär närvaro på baserna.” Uppgifterna bekräftades även av en kurdisk källa.

Enligt en tredje källa ska hela tillbakadragandet vara genomfört inom 20 dagar, vilket tyder på en snabb avveckling av den amerikanska militära närvaron i landet.

Uttalandena kommer efter att USA:s militär i måndags började dra sig tillbaka från en betydande bas i nordöstra Syrien, ett område som fortfarande kontrolleras av kurdiska styrkor. De senaste två veckorna har amerikanska trupper även lämnat baserna Al-Tanf i sydöst och Shadadi i nordöst.

USA:s närvaro i Syrien har varit en viktig faktor i landets komplicerade konflikt, som har pågått sedan 2011. Amerikanska styrkor anlände till Syrien 2014 som en del av den internationella koalitionen mot terrorgruppen Islamiska staten (IS). Deras huvudsakliga allierade på marken har varit de kurdiskledda Syriska demokratiska styrkorna (SDF).

Tillbakadragandet väcker frågor om maktbalansen i regionen och framtiden för de kurdiska områdena i norra Syrien. Kurderna, som har varit USA:s viktigaste allierade i kampen mot IS, riskerar nu att stå utan skydd mot potentiella hot från både den turkiska militären och syriska regeringsstyrkor.

Turkiet, som betraktar de kurdiska styrkorna i norra Syrien som terrorister med kopplingar till den förbjudna kurdiska arbetarpartiet PKK, har genomfört flera militära operationer i gränsområdena sedan 2016. Ett amerikanskt tillbakadragande skulle kunna öppna dörren för ytterligare turkiska militära aktioner mot kurdiska områden.

Samtidigt ser den syriska regeringen under president Bashar al-Assad tillbakadragandet som en möjlighet att återta kontrollen över de nordöstra delarna av landet, som är rika på olja och jordbruksmark. Ryssland, som stödjer Assad-regimen, har också positionerat sig för att fylla det vakuum som USA lämnar efter sig.

Det amerikanska beslutet att dra sig tillbaka kommer efter år av fluktuerande politik gällande Syrien. Redan under president Donald Trumps administration 2019 meddelades ett liknande tillbakadragande, vilket då väckte stark kritik både inom USA och internationellt. Det beslutet ledde till att Turkiet lanserade en militär offensiv mot kurdiska områden, vilket resulterade i hundratals döda och tiotusentals tvångsförflyttade civila.

Den nuvarande administrationen under president Joe Biden har inte officiellt förklarat orsakerna bakom det nya tillbakadragandet, men beslutet kommer i en tid då USA:s militära fokus alltmer riktas mot andra geopolitiska utmaningar, särskilt i Östasien och Stillahavsregionen.

För de civila i regionen skapar den amerikanska reträtten oro för framtiden. Många fruktar att ett maktvakuum kan leda till förnyade strider, humanitära kriser och möjligen en återkomst av terrorgrupper som IS, som trots militära nederlag fortfarande har sovande celler i området.

Internationella observatörer följer nu noga utvecklingen, särskilt med tanke på de geopolitiska konsekvenserna. Ryssland och Iran, som båda stödjer Assad-regimen, kan stärka sin position i regionen, medan USA:s inflytande i Mellanöstern riskerar att försvagas ytterligare.

FN och humanitära organisationer har uttryckt oro över situationen och uppmanar alla parter att respektera internationell humanitär rätt och skydda civilbefolkningen under denna övergångsperiod.