Amerikansk utrikespolitik: Andersson skeptisk till Rubios förändrade retorik

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uttryckte idag skepsis kring de senaste uttalandena från den amerikanska administrationen. Efter att ha lyssnat på ett tal från den amerikanska senatorn Marco Rubio noterade Andersson en mer samarbetsvillig ton, men ifrågasatte samtidigt om retoriken kommer att följas av konkreta handlingar.

”Det var ett mer samarbetsvilligt budskap. Vi får se om detta får någon praktisk betydelse för amerikanska handlingar. Om man menar allvar med detta tal skulle det vara lämpligt att börja med att släppa kravet på att ta över Grönland,” kommenterade Andersson efter talet.

Den tidigare statsministern påpekade att budskapen från den nuvarande amerikanska administrationen tenderar att variera kraftigt över tid. Detta skapar osäkerhet kring vilka uttalanden som faktiskt kommer att återspeglas i politik och vilka som enbart är retorik.

”Det finns ingen anledning att vara naiv,” underströk Andersson och utvecklade: ”Vi behöver fortsätta det arbete som påbörjats både i Europa och i Sverige gällande våra civila och militära förmågor, men också se över våra ekonomiska beroenden av USA, eftersom det är uppenbart att Trump är beredd att använda till exempel handelspolitik som ett maktmedel.”

Relationerna mellan USA och Europa har varit ansträngda sedan Donald Trumps administration tillträdde. Trumps tidigare uttalanden om bland annat NATO, handelsavtal och till och med intresse för att köpa Grönland från Danmark har väckt oro bland europeiska ledare. Dessa spänningar har skapat en ny geopolitisk verklighet där europeiska länder alltmer ser behovet av att stärka sitt eget försvar och minska beroendet av USA.

Enligt Andersson inleddes Rubios tal med en ”ganska uppseendeväckande beskrivning av omvärlden”, vilket hon menade var utgångspunkten för att senare smickra européer. Detta retoriska grepp ser Andersson som ytterligare ett exempel på den oförutsägbara kommunikationen från den amerikanska administrationen.

Uttalandet kommer i en tid då Sverige, som nybliven NATO-medlem, försöker navigera i en komplex säkerhetspolitisk situation. Landets historiska position som alliansfri nation har förändrats, och beroendet av amerikanska säkerhetsgarantier har ökat samtidigt som oförutsägbarheten i amerikansk politik växer.

Experter på transatlantiska relationer har länge varnat för att Europa behöver utveckla en mer självständig säkerhets- och handelspolitik. Anderssons kommentarer återspeglar denna bredare europeiska oro och understryker behovet av att bygga motståndskraft mot plötsliga förändringar i amerikansk utrikespolitik.

Den ekonomiska dimensionen som Andersson lyfter fram är särskilt relevant. Sveriges export till USA uppgick förra året till över 130 miljarder kronor, och amerikanska företag är betydande investerare i svensk ekonomi. En oförutsägbar handelspolitik från USA skulle därför kunna få allvarliga konsekvenser för svenskt näringsliv.

I ljuset av kommande amerikanska val blir osäkerheten ännu mer påtaglig. Oavsett valresultat kommer Europa, inklusive Sverige, sannolikt att fortsätta arbetet med att stärka sin strategiska autonomi samtidigt som man försöker upprätthålla konstruktiva relationer med USA.

Anderssons uppmaning till fortsatt arbete med att stärka europeiska och svenska förmågor ligger i linje med EU:s strategiska agenda, där begrepp som ”strategisk autonomi” och ”suveränitet” har blivit allt viktigare. Den svenska regeringen har också betonat vikten av att stärka totalförsvaret och öka försvarsinvesteringarna de kommande åren.

För Sveriges del innebär den nya säkerhetspolitiska verkligheten en balansgång mellan att vara en lojal NATO-medlem och samtidigt förbereda sig för ett scenario där amerikanskt stöd inte kan tas för givet. Det är i denna kontext Anderssons kommentarer om Rubios tal bör ses – som ett uttryck för både pragmatism och en växande europeisk medvetenhet om behovet av större självständighet.