Oro sprider sig bland länder som Trump öppet hotat efter Venezuela-kuppen

Efter USA:s tillfångatagande av Venezuelas ledare Nicolás Maduro under helgen har många frågor uppstått. Flera länder och områden som president Donald Trump tidigare mer eller mindre öppet hotat – däribland Grönland, Colombia och Panama – uttrycker nu stor oro inför framtiden.

Magnus Christiansson, forskare vid Institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan, menar att en ”helt absurd situation” har uppstått, särskilt med tanke på den amerikanska presidentens retorik i samband med lördagens attack mot Venezuela.

”Han diskuterar öppet vilka länder som kan bli framtida mål. Det är som om Trump sitter på en restaurang med en meny framför sig”, säger Christiansson.

Situationen skiljer sig markant mellan de olika länder som nu känner sig hotade. Grönland utgör ett särfall eftersom det tillhör Danmark, som är en NATO-allierad till USA. Detta ger området ett visst skydd, trots Trumps tidigare uttalade intresse för territoriet.

Bland latinamerikanska länder befinner sig Kuba geografiskt nära Venezuela, men landet saknar de omfattande oljereserver som gjort Venezuela attraktivt för USA. I Colombia väntar presidentval inom några månader, vilket kan innebära att USA får en mer USA-vänlig president utan att behöva ingripa militärt.

Panama framstår dock som särskilt utsatt. Landet, med sin strategiskt viktiga kanal mellan världshaven, lyftes fram specifikt i Trumps tal till nationen i mars förra året, strax efter hans återinträde som president.

”Vi tar tillbaka den”, sade Trump då angående Panamakanalen, ett uttalande som skickade chockvågor genom den centralamerikanska nationen.

Panamakanalen representerar geopolitik på högsta nivå. Med det Hongkong-baserade företaget CK Hutchison som kontrollerar viktiga hamnterminaler i området, ses Panama som en avgörande bricka i maktspelet mellan supermakterna USA och Kina. Kanalen är livsavgörande för den globala handeln och har historiskt sett varit under starkt amerikanskt inflytande.

Hittills har inga konkreta åtgärder vidtagits från USA:s sida gällande Panama, men Christiansson menar att den amerikanska militären sannolikt har förberett olika scenarion för Panama och andra mål som presidenten har pekat ut.

”Det skulle inte förvåna mig om det fanns operativa planer för alla dessa prioriterade områden, där man skulle kunna presentera olika alternativ för presidenten om vad man skulle kunna åstadkomma”, förklarar Christiansson.

Han tillägger med oro i rösten: ”Så inget av dessa länder kan stå emot USA:s samlade militära styrka.”

Situationen har skapat diplomatisk turbulens i hela Latinamerika. Flera länder i regionen har fördömt USA:s agerande i Venezuela och uttryckt oro för en ny era av amerikansk interventionism. Många bedömare ser händelserna som en återgång till en mer aggressiv utrikespolitik från USA:s sida, påminnande om kalla krigets doktriner.

Internationella analytiker pekar på att Trumps uttalanden om potentiella militära mål strider mot grundläggande folkrättsliga principer och FN-stadgan, som förbjuder hot om våldsanvändning mot andra stater.

Medan världen håller andan i väntan på nästa steg från Vita huset, ökar spänningen i de utpekade länderna. För invånarna i Panama, med sin historiskt komplicerade relation till USA, känns hotet särskilt påtagligt mot bakgrund av den amerikanska invasionen 1989 som avsatte Manuel Noriega.

Frågan många ställer sig nu är inte om, utan när och var Trump kommer att slå till härnäst.