Efterfrågan på bantningsläkemedel exploderar – patienter försöker tänja på doserna

Efterfrågan på bantningsläkemedel har exploderat i Sverige. De nya läkemedlen har dramatiskt förändrat hur fetma behandlas, och de långsiktiga positiva effekterna på folkhälsan förväntas bli betydande.

Framförallt är det GLP1-analoger som Wegovy från danska Novo Nordisk och Mounjaro från amerikanska Eli Lilly som toppar försäljningslistorna. I slutet av 2025 hade dessa två läkemedel en försäljning på 230 miljoner kronor under en enda månad. I december toppade Mounjaro listan över Sveriges mest sålda läkemedel.

Inget av dessa läkemedel subventioneras för enbart viktminskning, vilket innebär att patienter som får dem utskrivna för fetma och som inte har typ 2-diabetes måste stå för hela kostnaden själva. Beroende på dos kan det handla om upp till 4 000 kronor per månad – en kostnad som många patienter upplever som betungande.

Den höga kostnaden är en anledning till att användare ändrar doser på egen hand, något som apotekspersonal har uppmärksammat runt om i landet.

”Vi har märkt att kunder frågar om de kan ändra sin dosering och experimentera själva, till exempel för att få medicinen att räcka längre. När jag frågar har jag fått höra att det kan handla om pengar,” säger Roro Wirlander Beydoun, apotekschef på Apotek Hjärtat i Örebro.

Han säger att han förstår att kostnaden kan vara ett problem, men att en dosändring alltid bör diskuteras med läkare.

”Att laborera med doser på egen hand kan påverka behandlingen negativt eller leda till biverkningar,” förklarar han.

Staffan Sundquist, specialistapotekare på Apoteket i Jönköping, berättar också att de har märkt att kunder frågar om de kan ändra doseringen på egen hand.

På sociala plattformar finns det gott om tips om hur man kan justera dosen av läkemedlet, som administreras med sprutor.

”Om man betalar flera tusen i månaden är det inte konstigt att man vill ekonomisera med dem,” säger Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare inom fetma i Region Stockholm.

Hon menar att det inte automatiskt är dåligt att behandlas med en lägre dos än rekommenderat. Studier visar att en lägre dos innebär färre biverkningar. Det kan också minska risken för betydande viktuppgång när man slutar. Men det bör inte göras utan diskussion med sjukvården.

”Syftet med medicinen är att personen som tar den ska känna sig mätt och därför äta mindre. Om effekten uppnås vid en lägre dos är det inte fel. Men den som vill ändra dosen bör prata med sin läkare. Det är ingen bra idé att pyssla med det själv,” säger hon.

Trolle Lagerros reagerar på de så kallade ”klickscheman”, en typ av doseringsscheman som sprids online och även marknadsförs mot betalning. Dessa visar hur injektionspennorna kan justeras för att leverera en annan dos än den förinställda.

”Det är inget vi rekommenderar. Jag tycker inte det är medicinskt riktigt att klicka,” säger Trolle Lagerros.

En artikel i Läkartidningen konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för den medicinska säkerheten vid dosering med klickmetoden. Den tar bland annat upp riskerna för felaktig dosering och farhågor kring stabiliteten hos den injicerade vätskan.

Ylva Trolle Lagerros ser problem med att så många måste betala för läkemedlen själva.

”Jag har patienter som är allvarligt sjuka på grund av sin vikt som skulle behöva medicin mycket längre men som tvingas sluta på grund av kostnaden,” berättar hon.

På Apotek Hjärtat har personalen också uppmärksammat frågor om att köpa liknande läkemedel på egen hand, utan recept.

”Det finns kunder som har fått reklam med erbjudanden om billigare varianter och frågar varför det är dyrare på apoteket. Men man ska absolut inte köpa dem eftersom man inte har en aning om vad de innehåller,” säger Roro Wirlander Beydoun.

Läkemedelsverket har utfärdat varningar om att det finns falska bantningsläkemedel för injektion på nätet. Ylva Trolle Lagerros har inte stött på patienter som har köpt från oseriösa aktörer. Hon tror att det delvis kan handla om personer som inte är överviktiga och därför inte får läkemedlen utskrivna av sjukvården.

”Man ska absolut inte köpa och injicera något om man inte vet vad det är,” understryker hon.

Idag är sex typer av läkemedel för fetma godkända i EU: Xenical och Beacita (orlistat), Mysimba (bupropion-naltrexon), Qsiva (fentermin-topiramat), Saxenda (liraglutid), Wegovy (semaglutid) och Mounjaro (tirzepatid).

Orlistat minskar upptaget av fett från kosten. De övriga påverkar främst aptitregleringen och ökar mättnadskänslan. Saxenda, Wegovy och Mounjaro tas som injektioner och tillhör klassen GLP1-analoger. Endast Orlistat subventioneras för fetma; för övriga läkemedel måste patienten betala hela kostnaden själv.

Ozempic, som kanske är det mest kända läkemedlet, innehåller samma substans som Wegovy (semaglutid) och är endast godkänt för diabetes.