Åtal mot polischef nedlagt efter att Polismyndigheten tillåtit vissa registersökningar

Polismyndighetens nya bedömning leder till nedlagda åtal för säkerhetskontroller

Åklagarmyndigheten har beslutat att lägga ner åtalet mot en man som tidigare stod anklagad för att ha beordrat sin personal att genomföra olagliga sökningar i polisens register. Beslutet kommer efter att Polismyndigheten gjort en ny bedömning kring vilka typer av sökningar som får utföras i samband med säkerhetskontroller.

Mannen åtalades i december för att ha instruerat sin personal att genomföra sökningar i bland annat belastningsregistret och misstankeregistret som en del av säkerhetskontroller. Dessa typer av registersökningar hade länge varit en kontroversiell fråga inom myndigheten, där gränsdragningen mellan säkerhet och personlig integritet ständigt debatterats.

I början av 2025 stoppades samtliga registersökningar av detta slag efter bedömningen att de kunde strida mot gällande lagstiftning. Beslutet innebar att denna typ av sökningar istället skulle genomföras av Säkerhetspolisen, som har ett särskilt lagstadgat mandat för sådana åtgärder.

Under utredningens gång har dock Polismyndigheten genomfört en fördjupad juridisk analys av regelverket kring säkerhetskontroller. Den nya bedömningen, som nu ligger till grund för åklagarens beslut, fastslår att viss personal faktiskt har behörighet att genomföra specifika sökningar i polisiära register i samband med säkerhetsprövningar.

Fredrik Lindberg, jurist vid Polismyndigheten, förklarar att den nya bedömningen grundar sig i en mer nyanserad tolkning av säkerhetsskyddslagen och offentlighets- och sekretesslagen.

”Vi har genomfört en omfattande utredning där vi analyserat relevant lagstiftning och kommit fram till att vissa personalkategorier faktiskt har laglig rätt att genomföra dessa sökningar under särskilda omständigheter. Det handlar främst om sökningar som är direkt kopplade till säkerhetsprövningar av personal med tillgång till känslig information,” säger Lindberg.

Fallet belyser de komplexa avvägningar som säkerhetsmyndigheter ständigt måste göra mellan behovet av effektiva säkerhetskontroller och respekt för personlig integritet. Den här typen av registersökningar är en central del i säkerhetsprövningar, särskilt när det gäller tjänster som kräver säkerhetsklassning.

Emma Carlsson, expert på säkerhetsfrågor vid Försvarshögskolan, menar att fallet speglar ett större problem inom svenska myndigheter.

”Det finns en osäkerhet kring tolkningen av regelverket som styr säkerhetsprövningar. Den här typen av juridiska oklarheter skapar problem för både chefer och medarbetare som ska genomföra säkerhetsarbetet i praktiken. Det är positivt att Polismyndigheten nu förtydligat sin ståndpunkt.”

Åtalet mot mannen hade kunnat leda till böter eller fängelse om han befunnits skyldig. Beslutet att lägga ned åtalet innebär dock inte att alla frågor kring registersökningar i samband med säkerhetskontroller är lösta.

Johan Eriksson, åklagare i fallet, kommenterar: ”Med den nya bedömningen från Polismyndigheten finns inte längre grund för att gå vidare med åtalet. Vi måste förhålla oss till myndighetens tolkning av sina egna regelverk i det här fallet.”

Polismyndigheten har meddelat att de nu kommer att utarbeta tydligare riktlinjer för vilka typer av registersökningar som får genomföras, av vem och under vilka omständigheter. Detta för att undvika liknande situationer i framtiden.

Den nya bedömningen påverkar potentiellt hundratals säkerhetskontroller som genomförs årligen inom svenska myndigheter. Särskilt för personal som arbetar med säkerhetsklassad information innebär beslutet att processen för säkerhetsprövningar kan effektiviseras när vissa sökningar nu åter kan göras internt istället för att skickas till Säkerhetspolisen.