Det belgiska misstaget med julgranar på menyn startade med en välmenande kampanj från staden Gent. I ett försök att minska matsvinnet efter julhelgen uppmanade staden sina invånare att anamma en påstådd skandinavisk tradition – att äta sina julgranar. Webbplatsen erbjöd till och med tips på hur man kunde använda torkade granbarr i matlagningen under rubriken ”Ät din julgran”. Initiativet, som syftade till att främja hållbarhet, fick dock oönskade konsekvenser.
Kampanjen möttes snabbt av kritik från belgiska hälsomyndigheter. De varnade för att många odlade julgranar behandlas med bekämpningsmedel och potentiellt även brandskyddsmedel, vilket kan vara direkt livsfarligt att förtära. Gents försök att minska matsvinnet resulterade i en helt annan typ av hälsorisk. Staden tvingades snabbt ändra rubriken på sitt inlägg till ”Skandinaver äter julgranar”, vilket implicit la ansvaret för missförståndet på en felaktig tolkning av skandinaviska seder.
Den belgiska missuppfattningen om skandinaviska matvanor kring julgranar visade sig vara delvis sann, men med viktiga reservationer. Livsmedelsverket i Sverige bekräftade att odlade julgranar, som de som säljs i handeln, inte är lämpliga som livsmedel. Däremot är det en etablerad tradition i Sverige att använda granskott från unga, vilda granar i matlagningen. Granskott används bland annat för att smaksätta smör och andra produkter. Det är möjligt att denna tradition, tagen ur sitt sammanhang, bidrog till den felaktiga uppfattningen i Belgien.
Trots missförståndet och de potentiella hälsoriskerna fanns det ändå en röst som försvarade Gents initiativ. Vilhjalmur Sigurdarson, kock på den välrenommerade restaurangen Souvenir i Gent, menade att det var ett bra sätt att uppmuntra människor att tänka på matsvinn. Han poängterade att det inte nödvändigtvis handlar om att alla ska äta sina julgranar, men att uppmärksamma alternativa användningsområden kan leda till en mer hållbar livsstil. Sigurdarson själv använder gärna barr i sin matlagning, men betonar vikten av att använda färska barr från vilda träd, inte de behandlade granar som säljs i handeln.
Kontroversen kring Gents kampanj belyser vikten av korrekt information och noggrann research, särskilt när det gäller hälsorelaterade frågor. Att felaktigt presentera en kulturell sedvänja kan leda till missförstånd och i värsta fall till hälsorisker. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg det ursprungliga syftet med kampanjen – att minska matsvinnet. Det är en viktig fråga som förtjänar fortsatt uppmärksamhet och kreativa lösningar, men det är avgörande att dessa lösningar är både säkra och välgrundade.
Slutligen visar händelsen också på komplexiteten i att tolka kulturella traditioner. Det som kan vara en accepterad och säker praxis i en kultur kan vara direkt olämplig i en annan. I fallet med julgranar och matlagning blev en svensk tradition, att använda granskott från vilda träd, felaktigt applicerad på odlade julgranar i Belgien, vilket resulterade i en potentiellt farlig situation. Det är därför viktigt att vara medveten om dessa kulturella skillnader och att vara försiktig med att generalisera eller anta att en viss praxis är universell.
