I Australiens södra delar pågår just nu intensiva förberedelser för att möta hotet från allvarliga skogsbränder som väntas förvärras under de kommande dagarna. Situationen väcker oroande minnen från den förödande brandsäsongen 2019-2020, som i folkmun kom att kallas ”Svarta sommaren”.

Den katastrofala brandsäsongen för fyra år sedan skördade 33 människoliv och ledde till att uppskattningsvis en miljard djur dog. Totalt eldhärjades 170 000 kvadratkilometer mark – en yta som motsvarar Svealand och Götaland tillsammans. Förödelsen lämnade djupa sår i det australiensiska samhället och ledde till omfattande diskussioner om klimatförändringarnas roll i de extrema väderförhållandena.

I nuläget rasar flera okontrollerade bränder i södra Australien. I delstaten Victoria har en av bränderna redan spridit sig över 3 000 hektar och rör sig mot gränsen till granndelstaten New South Wales. Myndigheterna i båda delstaterna har mobiliserat omfattande resurser för att bekämpa eldsvådorna, men de utmanande väderförhållandena försvårar arbetet avsevärt.

En pågående värmebölja som sveper över stora delar av landet förvärrar situationen markant. I Melbourne nådde temperaturen 41 grader på onsdagen, vilket är den högsta uppmätta temperaturen sedan den 31 januari 2020. Meteorologer varnar för att de extrema temperaturerna kan hålla i sig under kommande dagar, vilket ytterligare ökar risken för att befintliga bränder sprider sig och att nya uppstår.

Brandchefen i Victoria, Chris Hardman, uttrycker allvarlig oro inför fredagen, som enligt experter kan bli avgörande för hur omfattande konsekvenserna av de pågående bränderna blir. I en intervju med public service-bolaget ABC förklarar Hardman att bränder som uppstår på fredagen sannolikt inte kommer att kunna hejdas.

”De bränder som inte kan stoppas omedelbart kommer att bli omöjliga att kontrollera,” säger Hardman.

Australiens brandbekämpningsresurser har förstärkts sedan katastrofen 2019-2020, men experter varnar för att extrema väderförhållanden kan övermanna även den mest välorganiserade beredskapen. Många landsbygdsområden har utarbetat evakueringsplaner, och myndigheter uppmanar invånare i riskzoner att vara redo att lämna sina hem med kort varsel.

Klimatforskare har länge varnat för att Australien är särskilt sårbart för klimatförändringarnas effekter. Den australiensiska kontinenten har under det senaste decenniet upplevt allt intensivare värmeböljor, längre torrperioder och mer extrema väderförhållanden. Detta har skapat idealiska förutsättningar för omfattande och intensiva skogsbränder.

Landets jordbrukssektor, som är en viktig del av den australiensiska ekonomin, har drabbats hårt av de återkommande naturkatastroferna. Boskapsskötsel och jordbruk i de södra regionerna har redan påverkats av den pågående värmeböljan, och om bränderna sprider sig ytterligare kan de ekonomiska konsekvenserna bli omfattande.

Myndigheterna har aktiverat krisplaner och ställt in evenemang i områden där brandrisken bedöms som särskilt hög. Flera nationalparker har stängts för besökare, och campingplatser har evakuerats i förebyggande syfte. Flygplan och helikoptrar för brandsläckning står i beredskap, men experter varnar för att kraftiga vindar kan begränsa möjligheterna till luftburen brandsläckning.

De kommande dagarna blir avgörande för om Australien återigen står inför en nationell katastrof eller om de förebyggande åtgärderna och det intensifierade släckningsarbetet kan begränsa skadorna. För många australiensare är minnena från ”Svarta sommaren” fortfarande smärtsamt närvarande, och oron för vad som komma skall är påtaglig i de drabbade områdena.