Towana Looney från Alabama har skrivit medicinsk historia genom att bli den första personen att överleva mer än två månader med en transplanterad grisnjure. Operationen, som utfördes vid NYU Langone Health av Dr. Robert Montgomery, markerar en betydande milstolpe inom xenotransplantation, transplantation av organ från djur till människor. Looneys framgång representerar ett stort hopp för patienter som väntar på organtransplantationer, särskilt de med höga antikroppsnivåer som gör det svårt att hitta en kompatibel mänsklig donator. Trots att hon uppvisade tecken på avstötning några veckor efter operationen, lyckades läkarna behandla henne framgångsrikt och hon har sedan dess inte visat några ytterligare tecken på avstötning. Hennes fall är unikt då hon tidigare donerat en njure till sin mor och senare utvecklade högt blodtryck på grund av graviditetskomplikationer, vilket skadade hennes kvarvarande njure.
Looneys medicinska resa började med en osjälvisk handling, att donera en njure till sin mor 1999. Tyvärr ledde graviditetsrelaterade komplikationer till högt blodtryck, vilket i sin tur skadade hennes enda kvarvarande njure. Denna skada resulterade i njursvikt, en ovanlig komplikation för levande njurdonatorer. Efter åtta år i dialys fick Looney det nedslående beskedet att hon sannolikt inte skulle kvalificera sig för en mänsklig njurtransplantation på grund av de höga nivåerna av antikroppar i hennes system. Dessa antikroppar skulle sannolikt attackera en transplanterad mänsklig njure, vilket skulle leda till avstötning. Det var då xenotransplantationen blev ett alternativ, en procedur som innebar betydande risker men också erbjöd ett potentiellt livräddande ingrepp.
I november 2024 genomgick Looney den banbrytande xenotransplantationen. Operationen var experimentell och ingen visste med säkerhet hur hennes kropp, med dess höga antikroppsnivåer, skulle reagera på grisnjuren. Omkring tre veckor efter operationen började Looney visa tecken på organavstötning. Lyckligtvis hade läkarna lärt sig att känna igen dessa tecken tack vare ett tidigare experiment 2023 där en grisnjure fungerade i 61 dagar i kroppen på en avliden man. Denna kunskap visade sig vara avgörande för Looneys fall, då läkarna kunde ingripa och behandla avstötningen effektivt.
Looneys framgång är inte bara ett bevis på medicinska framsteg, utan också en hyllning till hennes mod och beslutsamhet. Hon valde att genomgå en riskfylld procedur i hopp om ett bättre liv, och hennes positiva resultat har öppnat upp nya möjligheter för xenotransplantation. Hennes fall visar potentialen i att använda djurorgan för att rädda mänskliga liv, särskilt för patienter som Looney, som har begränsade alternativ för traditionella transplantationer. Hennes berättelse inspirerar fortsatt forskning och utveckling inom detta lovande område.
I Sverige utförs för närvarande inga xenotransplantationer, men Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har publicerat ett yttrande om ämnet 2022. Rådet erkänner potentialen i xenotransplantation men betonar också vikten av etisk forskning och ett robust regelverk. De efterlyser en bred samhällsdebatt för att diskutera de etiska implikationerna av xenotransplantation och säkerställa att eventuella framtida försök i Sverige genomförs under strikt etisk och medicinsk övervakning. Framtiden för xenotransplantation i Sverige är ännu oviss, men Looneys framgång ger hopp och motivation för fortsatt forskning och utveckling.
Sammanfattningsvis representerar Towana Looneys fall en betydande milstolpe inom transplantation och erbjuder hopp för tusentals patienter som väntar på organ. Hennes mod och läkarnas expertis vid NYU Langone Health har öppnat upp nya möjligheter för xenotransplantation, och hennes berättelse inspirerar fortsatt forskning och utveckling inom detta område. Medan Sverige ännu inte har implementerat xenotransplantationer, har SMER tagit ett första steg genom att inleda en diskussion om de etiska och regulatoriska aspekterna av denna lovande teknologi. Framtiden för xenotransplantation är fortfarande osäker, men Looneys framgångsrika operation ger en glimt av en framtid där djurorgan kan rädda mänskliga liv och erbjuda hopp till dem som annars inte skulle ha någon chans till överlevnad.
