Fredspriset annonseras i dag – men Trump är knappast favoriten

Klockan 11 i dag tillkännager Norska Nobelkommittén vem som tilldelas årets Nobels fredspris. Under de senaste veckorna har spekulationerna intensifierats, och enligt flera bettingbolag har USA:s president Donald Trump seglat upp som en potentiell kandidat.

Trumps namn har kommit att förknippas med fredspriset efter att Israel och Hamas antagit det första steget i hans föreslagna fredsplan för Mellanöstern. Bettingbolagen har därmed placerat honom som en av favoriterna, jämsides med bland annat den sudanesiska gräsrotsrörelsen Sudans Emergency Response Rooms, som arbetat med humanitära insatser under landets pågående kris.

Experter är dock skeptiska till Trumps chanser att ta hem priset. Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, menar att presidentens faktiska bidrag till fredsprocessen är svårbedömt.

”Det är oklart hur betydelsefull Trump faktiskt har varit. Vi vet ännu inte vad resultatet av de processer han varit inblandad i kommer att bli,” säger Svensson till media.

Svensson påpekar att Trumps agerande i flera fall direkt motarbetat de värden som Nobelkommittén traditionellt premierar. ”Trump har dragit sig ur flera samarbeten som kommittén tidigare uppmärksammat som viktiga faktorer i det fredsbevarande arbetet. Han har skurit ner sitt stöd till FN-systemet och lämnat Parisavtalet,” förklarar professorn.

Den internationella bedömningen av Trumps fredsinsatser kompliceras ytterligare av de motstridiga reaktioner hans utrikespolitik väckt globalt. Medan USA:s militära tillbakadragande från vissa konfliktzoner har hyllats av somliga, har andra kritiserat hans impulsiva beslutsfattande och oförutsägbara diplomati.

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, delar uppfattningen att Trumps fredsprischanser är begränsade. ”Jag tror att det är alldeles för tidigt att utvärdera de fredsmäklaruppdrag som han har haft,” säger han till Dagens Arena.

Trumps egen inställning till fredspriset har varit tydlig. Han har vid flera tillfällen offentligt uttalat att han förtjänar utmärkelsen och att ett beslut att inte tilldela honom priset vore en ”förolämpning”. Bland hans främsta förespråkare finns Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev, som båda formellt nominerat den amerikanske presidenten.

Det bör noteras att nomineringarna till Nobels fredspris kommer från en bred grupp berättigade nominerare världen över, inklusive parlamentsledamöter, akademiker och tidigare pristagare. Detta förklarar den ofta disparata listan av kandidater, där såväl kontroversiella statsledare som gräsrotsaktivister kan förekomma.

Trots den nuvarande skepsisen utesluter inte experterna att Trump kan komma att tilldelas fredspriset i framtiden. Isak Svensson medger att presidentens insatser för att åstadkomma vapenvila i Gaza potentiellt kan visa sig historiskt betydelsefulla.

”Om han får igenom vapenvilan i Gaza är det en potentiell historisk brytpunkt. Skulle det visa sig att USA förmår parterna att fortsätta på den här vägen, så är det en väldigt viktig insats för fred,” säger Svensson.

Fredspriset, som instiftades av dynamituppfinnaren Alfred Nobel, har sedan starten 1901 varit det mest omdiskuterade av Nobelprisen. Det är också det enda priset som delas ut i Oslo istället för Stockholm. Kommittén som väljer pristagaren består av fem medlemmar utsedda av Norges storting.

Tidigare kontroversiella mottagare inkluderar Henry Kissinger, Yasser Arafat och Barack Obama, vars pris 2009 väckte debatt eftersom han endast hade varit president i nio månader när han tilldelades utmärkelsen.

Oavsett vem som blir årets pristagare kommer beslutet sannolikt att väcka diskussion, något som blivit något av en tradition kring just fredspriset. Tillkännagivandet följs av en utförlig motivering från kommittén, som brukar lägga stor vikt vid långsiktigt fredsbyggande arbete snarare än enstaka diplomatiska framgångar.