I förhandlingar om statlig riskdelning för ny kärnkraft
Vattenfall kommer att ansöka om statlig riskdelning när endast två leverantörer återstår i urvalsprocessen för nya kärnkraftverk, enligt VD Anna Borg. Uttalandet gjordes i samband med en nordisk-baltisk kärnkraftskonferens som nyligen hölls i Stockholm.
”Vi kommer att göra det när vi fortfarande har två leverantörer kvar i urvalsprocessen,” förklarade Borg när frågan om statlig riskdelning diskuterades.
De två företag som konkurrerar om kontraktet är brittiska Rolls Royce SMR och amerikanska GE Vernova Hitachi. Projektet kan komma att vara värt hundratals miljarder kronor, vilket gör det till en av de största industriella investeringarna i Sveriges moderna historia.
Leverantörerna erbjuder olika tekniska lösningar, med varierande antal reaktorer och olika konstellationer av underleverantörer. Vattenfall planerar att genomföra en djupgående analys av anbuden för att samla tillräckligt med information för ansökan om statlig riskdelning och för att kunna förhandla om lån och garantiernas utformning.
Den exakta strukturen för statlig finansiering och riskdelning kommer att fastställas i förhandlingar med regeringen och måste även granskas av EU med avseende på statsstödsregler. Detta är ett nödvändigt steg för att säkerställa att projektet uppfyller alla regulatoriska krav på både nationell och europeisk nivå.
Trots att det närmar sig riksdagsval hösten 2026, där kärnkraftsfrågan potentiellt kan bli en valfråga, menar Borg att detta inte påverkar projektets tidsplan.
”Kärnkraft är långsiktiga projekt,” betonade hon och tillade: ”Med stor statistisk sannolikhet kommer vi att ha många regeringar under dessa kärnkraftverks livslängd. Vi måste kunna hantera det.”
Detta uttalande belyser kärnkraftsprojektens långsiktiga karaktär – både när det gäller konstruktion och drifttid. Moderna kärnkraftverk designas för att vara i drift i 60 år eller mer, vilket innebär att anläggningarna kommer att operera under flera olika regeringar oavsett politisk sammansättning.
När det gäller kostnader är Anna Borg försiktig med att ge specifika siffror, men bekräftar att investeringens omfattning är betydande.
”Det är klart att det handlar om mycket stora investeringar. Vi talar om hundratals miljarder när det gäller kärnkraft. Men vi ska förhandla med leverantörerna nu, så det vore mycket dumt av mig att säga var denna prislapp kommer att landa.”
Denna försiktighet är förståelig eftersom förhandlingspositionen skulle kunna försvagas av för tidiga uttalanden om prisförväntningar.
Processen framåt innehåller flera viktiga steg. Efter att valet av kärnkraftsbyggare är gjort måste Vattenfall ansöka om miljötillstånd samt tillstånd enligt kärntekniklagen. Parallellt med detta kommer förhandlingar att föras om industriellt och statligt ägande i Vattenfalls projektbolag för kärnkraftsbygget, Videberg Kraft AB.
Beslutet att investera i ny kärnkraft kommer i en tid då energisäkerhet och klimatmål står högt på den politiska agendan. Sverige har historiskt förlitat sig på kärnkraft för en betydande del av sin elförsörjning, och nyinvesteringar ses av många som ett sätt att säkerställa stabil baskraft samtidigt som landet strävar mot klimatneutralitet.
Intresset för ny kärnkraftskapacitet har ökat i flera europeiska länder de senaste åren, delvis som svar på energikriser och ökad medvetenhet om behovet av koldioxidfri elproduktion. Vattenfalls projekt representerar en av de mest ambitiösa satsningarna i denna våg av förnyat kärnkraftsintresse.
