”Bostadskarriär” – allt svårare för generation Z

I bostadsmiljoner till äldre generationer – ränteläget sätter stopp för ungas bostadsdrömmar

Under de senaste 20 åren har boendekarriären för många svenskar varit betydligt mer lönsam än den faktiska arbetskarriären. Att äga sin bostad och dra nytta av värdeökningen för att byta upp sig har skapat stora förmögenheter, särskilt i välbärgade områden. I Danderyd, exempelvis, har villaägare sett sina bostäder stiga med i genomsnitt elva miljoner kronor – vilket motsvarar en imponerande värdeökning på cirka 1 500 kronor per dag.

Men för generation Z, personer födda mellan 1995 och 2010, ser framtidsutsikterna betydligt mörkare ut. Flera faktorer pekar på att den gynnsamma utvecklingen på bostadsmarknaden som deras föräldrar och äldre syskon upplevt inte kommer att upprepas.

En avgörande faktor är de höga bostadspriserna kombinerat med stränga kreditregler. Detta tvingar många unga att spara betydligt längre tid för att ha råd med sin första bostad. Nyproducerade lägenheter prissätts ofta så högt att de hamnar utom räckhåll för de flesta unga vuxna, trots fast anställning och god inkomst.

Den mest kritiska faktorn är dock ränteläget. Det är högst osannolikt att räntorna kommer att återgå till de extremt låga nivåer som präglat de senaste två decennierna. Med en inflation som i augusti låg på 3,3 procent, klart över Riksbankens mål på 2 procent, är sannolikheten liten att vi återigen ser räntor som närmar sig eller hamnar under nollstrecket.

”Dagens situation skapar en ojämlikhet som riskerar att cementeras över generationsgränser,” förklarar Arto Arques, ekonom på Swedbank, som efterlyser politiska reformer för att hjälpa unga vuxna in på bostadsmarknaden.

”Det kan handla om allt från förändringar i fastighetsskatten till justeringar av ränteavdragen. Vi behöver också olika typer av stöd för att stimulera nyproduktion eller utökade bostadsbidrag för att stötta hushåll med lägre inkomster. Med dagens regelverk gynnas främst de som redan etablerat sig på marknaden,” fortsätter Arques.

Mäklarsamfundets rapport ”Generationsbingot” bekräftar bilden av att unga svenskar dragit en nitlott i bostadslotteriet. Oskar Öholm, Mäklarsamfundets vd, uttrycker oro över utvecklingen:

”När inte ens de som utbildar sig, har goda inkomster och sparar målmedvetet kan ta sig in på bostadsmarknaden, då måste vi ställa oss frågan vad som gått fel. Vi riskerar att utveckla ett samhälle som systematiskt reproducerar ojämlikhet, där endast de som har föräldrar med betydande ekonomiska resurser lyckas etablera sig på bostadsmarknaden.”

Situationen skapar också en tilltagande generationsklyfta. Medan många i den äldre generationen kunnat bygga upp betydande förmögenheter genom sina bostadsinnehav, står många i generation Z inför en verklighet där bostadsdrömmen förblir just en dröm – eller där den första bostaden blir en betydligt större ekonomisk börda än för tidigare generationer.

Bostadsmarknaden har länge varit en viktig väg till förmögenhetsbyggande i Sverige. Den uppbromsade prisökningstakten i kombination med högre räntor riskerar nu att förändra detta mönster fundamentalt, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för förmögenhetsfördelningen i samhället.

För 27-åriga Mirella Lilkjear och många andra i hennes generation handlar det inte längre om att göra en lukrativ boendekarriär, utan snarare om att överhuvudtaget kunna ta det första steget in på bostadsmarknaden – en utmaning som kräver både uthållighet och ekonomiska uppoffringar som tidigare generationer inte behövt hantera i samma utsträckning.

Experter menar att utan omfattande politiska reformer och åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare riskerar bostadsmarknaden att bli en allt starkare mekanism för att vidga de ekonomiska klyftorna i samhället.