Burkina Fasos militärjunta upplöser alla politiska partier

Myanmars militärjunta har beslutat att upplösa ett antal politiska partier, med motiveringen att dessa organisationer har bidragit till ”splittring” mellan landets medborgare. Detta är ytterligare ett steg i militärregeringens systematiska nedmontering av det politiska landskapet sedan kuppen 2022.

Enligt ett officiellt uttalande kommer de upplösta partiernas tillgångar att överföras till staten, vilket i praktiken innebär en total konfiskering av ekonomiska resurser som kunde ha använts för politisk opposition. Beslutet följer ett redan etablerat mönster av kraftiga inskränkningar i politisk verksamhet under juntans styre.

Militärens maktövertagande i Myanmar i februari 2022 ledde omedelbart till ett auktoritärt skifte i landets styrning. Den demokratiskt valda regeringen under Aung San Suu Kyi avsattes, och sedan dess har juntaledaren Min Aung Hlaing systematiskt konsoliderat sin makt genom att begränsa medborgerliga fri- och rättigheter.

Förbudet mot politiska partier är särskilt betydelsefullt i en regional kontext. Sydostasien har under de senaste decennierna sett olika demokratiseringsprocesser, men Myanmar går nu i motsatt riktning. Grannländer som Thailand har pendlat mellan militärstyre och demokratiska tendenser, medan Indonesien och Malaysia har utvecklat mer stabila demokratiska system.

Experter på området pekar på att militärjuntans senaste åtgärder visar på en rädsla för organiserat motstånd. Dr. Lin Htoo, statsvetare med fokus på Myanmar, kommenterar situationen: ”Genom att upplösa partier och beslagta deras tillgångar skapas ett politiskt vakuum där det blir nästan omöjligt att organisera opposition på nationell nivå.”

De internationella reaktionerna har varit starka men utan konkreta resultat. FN, EU och flera västländer har fördömt militärjuntans handlingar, men sanktionerna som införts har haft begränsad effekt på regimens beteende. Kina och Ryssland har fortsatt att upprätthålla ekonomiska och diplomatiska förbindelser med juntan, vilket ger den ett visst internationellt skydd.

För Myanmars befolkning innebär denna utveckling ytterligare begränsningar av politiska rättigheter. Sedan kuppen har över 3000 människor dödats och mer än 18 000 arresterats enligt människorättsorganisationer. Samtidigt pågår väpnat motstånd i flera delar av landet, särskilt i områden med etniska minoriteter.

Ekonomiskt har Myanmar drabbats hårt av den politiska instabiliteten. Utländska investeringar har minskat kraftigt, inflationen har stigit, och fattigdomen har ökat markant enligt Världsbankens beräkningar. Lokala företag kämpar under trycket av både politisk osäkerhet och internationella sanktioner.

Trots det internationella samfundets oro tyder allt på att militärjuntan kommer att fortsätta sin politik av förtryck. ASEANs försök till medling har inte gett resultat, och militärens löften om framtida val har mötts med stor skepsis av både inhemska och internationella observatörer.

För civilsamhället i Myanmar återstår få lagliga kanaler för politiskt engagemang. Aktivister har i allt större utsträckning tvingats gå under jorden eller fly landet. Sociala medier och internetförbindelser övervakas och begränsas regelbundet av myndigheterna.

Många analytiker ser nu en risk för att Myanmar utvecklas till en långvarig diktatur likt den som existerade före demokratiseringsprocessen 2011. Utan fungerande politiska partier och med en försvagad civil opposition har militären effektivt eliminerat de flesta demokratiska institutioner som byggts upp under det senaste decenniet.

Medan världens uppmärksamhet riktas mot andra internationella kriser, fortsätter således den gradvisa nedmonteringen av demokratiska strukturer i Myanmar – en process som nu tagit ett avgörande steg genom upplösningen av landets politiska partier.