Busch hotar Danmark, säger att hon är på gränsen till att bli ond

I den svenska regeringens energipolitiska kamp mot EU:s nya elmarknadsregler är tonen ovanligt hård. Energiminister Ebba Busch har gått till frontalangrepp mot ett förslag som riskerar att kosta Sverige miljarder kronor i så kallade flaskhalsintäkter – pengar som uppstår på grund av prisskillnader mellan olika elområden.

EU-kommissionens förslag från december innehåller en kontroversiell punkt där 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter skulle kunna användas av EU. För Sveriges del handlar det om betydande summor som riskerar att försvinna från statskassan, något som fått regeringen att kraftsamla inför måndagens ministerrådsmöte i Bryssel.

”Jag hoppas kaffet är starkt, för jag är här på ett uppdrag. På svenska har vi ett uttryck som kallas ’duktig flicka’. Men den duktiga flickan är på väg att bli ond,” förklarade Ebba Busch för sina EU-kollegor under mötet.

Sverige anser sig bli orättvist behandlat och menar att landet gjort betydligt mer än andra EU-länder när det gäller att följa energiförordningar, hjälpa andra genom export och producera fossilfri energi.

”Vilken signal sänder detta? Det är helt oacceptabelt att länder som har gått före nu ska straffas,” säger Busch med eftertryck.

Hon varnar nu för att Sverige är öppet för att ta till alla möjliga åtgärder, inklusive att stoppa nya gränsöverskridande elförbindelser och inte förlänga tillstånd för befintliga. Detta riskerar att särskilt påverka grannlandet Danmark – vilket enligt Busch inte är helt utan anledning.

”Ja, och ni kan notera att EU:s energikommissionär (Dan Jørgensen) också är dansk. Vi har varit tydliga med våra grannländer att vi inte har något intresse av att straffa dem. Men vår uppgift måste vara att se till Sverige först,” förklarar Busch för svenska journalister på väg till mötet.

Bakgrunden till konflikten är Sveriges unika position på den europeiska elmarknaden. Landet har byggt ut sin elproduktion med en betydande andel fossilfri el, framför allt vattenkraft och kärnkraft, och har dessutom varit proaktivt med att bygga ut överföringskapacitet till grannländerna. Detta har gjort Sverige till en nettoexportör av el och därmed en viktig spelare för energisäkerheten i norra Europa.

De svenska flaskhalsintäkterna har ökat markant under de senaste åren, delvis på grund av de stora prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige men också på grund av prisskillnader mot kontinenten. Enligt branschbedömare kan det handla om flera miljarder kronor som nu riskerar att hamna under EU:s kontroll istället för att användas för investeringar i det svenska elnätet.

Kommissionär Jørgensen är försiktig i sin reaktion på den svenska kritiken. ”Jag förstår naturligtvis att vissa länder har specifika utmaningar och jag är mycket villig att diskutera det. I slutändan måste vi komma överens och hitta kompromisser,” säger Jørgensen under mötet.

Samtidigt jämför han situationen med forntida ”krigarkungars” långsiktiga tänkande, som planterade skogar för att användas till krigsfartyg hundra år senare.

”Vi måste fatta några svåra beslut nu, även om vi vet att de inte kommer att fungera imorgon. Men om vi inte gör det, kommer vi att ha samma utmaningar om tio år som vi har idag,” säger Jørgensen.

Konflikten belyser de växande spänningarna mellan nationella intressen och EU:s ambitioner att skapa en mer integrerad europeisk energimarknad. För Sveriges del handlar det om både ekonomiska värden och om principen att länder som investerat i grön omställning inte ska behöva betala för dem som släpar efter.

Energimarknadens experter pekar på att utgången av denna konflikt kan få långtgående konsekvenser för den fortsatta utbyggnaden av gränsöverskridande elförbindelser i Europa – något som anses avgörande för energiomställningen och försörjningstryggheten i hela EU.