Christchurchmosképs mördare överklagar livstidsstraff

Den australiske massmördaren Brenton Tarrant, som dömdes för terrorattackerna mot två moskéer i Christchurch 2019, ifrågasätter nu sin fällande dom. Tarrant, som tidigare erkänt samtliga mord, hävdar att han utsattes för ”tortyrliknande och omänskliga” förhållanden under rättegången, vilket enligt honom gjorde det omöjligt att fatta rationella beslut när han erkände brotten.

Attacken, som skedde den 15 mars 2019, chockade Nya Zeeland och hela världen när Tarrant, beväpnad med halvautomatiska vapen, öppnade eld mot fredagsbön i Al Noor-moskén och Linwood Islamic Centre i Christchurch. 51 personer miste livet och ytterligare 40 personer skadades i vad som beskrivs som den värsta terrorattacken i landets moderna historia.

Tarrant sände delar av attacken live via sociala medier, vilket väckte stark kritik mot plattformar som Facebook för deras oförmåga att snabbt ta bort materialet. Han hade också publicerat ett långt manifest online där han uttryckte högerextrema och islamofobiska åsikter.

I samband med rättegången 2020 erkände Tarrant samtliga mord, mordförsök och terrorbrott. Han visade då ingen ånger för sina handlingar. Domstolen dömde honom till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning, vilket var första gången i Nya Zeelands historia som ett så strängt straff utdömdes.

Nu, flera år senare, ifrågasätter Tarrant sitt erkännande och hävdar att förhållandena under häktestiden och rättegången var så pass svåra att han inte kunde fatta rationella beslut. Hans påståenden om ”tortyrliknande” förhållanden har dock inte styrkts av oberoende källor, och myndigheterna i Nya Zeeland har ännu inte kommenterat dessa anklagelser i detalj.

Terrorattacken ledde till omfattande förändringar i Nya Zeelands vapenlagstiftning. Bara några veckor efter attacken röstade landets parlament igenom skärpta vapenlagar som inkluderade ett förbud mot halvautomatiska vapen av den typ som användes vid attacken. En inlösenkampanj initierades också, där staten köpte tillbaka förbjudna vapen från befolkningen.

Premiärminister Jacinda Ardern, som fick internationellt erkännande för sitt ledarskap efter attacken, beskrev lagändringarna som nödvändiga för att förhindra att liknande tragedier skulle inträffa igen. ”Våra vapenlagar kommer att förändras, nu är tiden”, sade Ardern bara dagar efter attacken.

Trots att flera år har gått sedan terrorattacken är såren fortfarande djupa i Christchurchs muslimska gemenskap. Många överlevande kämpar med posttraumatiskt stressyndrom och andra psykiska och fysiska men efter attacken. Samtidigt har den tragiska händelsen också fört med sig ökad solidaritet och medvetenhet om islamofobi och högerextremism i landet.

Tarrants senaste försök att ifrågasätta domen möts med skepsis från både juridiska experter och allmänheten. Rättegången mot honom anses ha följt alla rättsliga principer, och han hade juridiskt ombud under hela processen.

Internationellt har Christchurch-attacken inspirerat flera länder att skärpa sina lagar mot terrorpropaganda online. Nya Zeeland och Frankrike lanserade ”Christchurch Call”, ett initiativ för att förmå teknikföretag och regeringar att arbeta tillsammans för att eliminera terroristiskt och våldsbejakande extremistiskt innehåll från internet.

Det är ännu oklart om Tarrants påståenden kommer att leda till någon juridisk omprövning. Enligt nyzeeländsk lag är möjligheterna att överklaga en dom flera år efter rättegången mycket begränsade, särskilt i fall där den dömde har erkänt brotten.

Offrens familjer har uttryckt oro över att behöva återuppleva traumat om fallet skulle tas upp på nytt. Samtidigt betonar rättsexperter vikten av att rättssystemet måste vara robust och transparent, även i fall som involverar de mest avskyvärda brotten.