Hyllan med vitaminer och kosttillskott på apotek i Stockholm dignar av produkter, en veritabel buffé enligt Martin Bergö, prorektor vid Karolinska Institutet och professor i molekylär medicin. Han menar att majoriteten av dessa produkter är helt onödiga för den genomsnittliga personen. Speciellt under vinterns mörka månader lockas många att ta tillskott, exempelvis D-vitamin, för att bibehålla energinivåerna. Bergö, som forskat på effekten av kosttillskott, uttrycker oro över den ökande användningen, särskilt av D-vitamin. Han betonar att för en frisk individ har D-vitamintillskott ingen påvisad positiv effekt och lyfter istället fram riskerna med överdosering. För höga halter av D-vitamin kan leda till ökad kalciumnivå i blodet, vilket i sin tur kan orsaka problem för njurar, hjärta och andra allvarliga komplikationer.
Försäljningen av D-vitamin har ökat stadigt de senaste åren. De största apotekskedjorna i Sverige rapporterar en årlig ökning på mellan 5 och 12 procent. Ännu mer markant är ökningen av D-vitamin utskrivet på recept. Enligt Socialstyrelsen har denna siffra stigit med nästan 500 procent mellan 2013 och 2023. Paradoxalt nog har antalet diagnostiserade fall av D-vitaminbrist inte ökat i samma takt. Bergö menar att den rådande retoriken, som påstår att hälften av Sveriges befolkning har låga D-vitaminnivåer och därför behöver tillskott, bidrar till den ökade förskrivningen. Han tror att många läkare anammar detta budskap utan tillräcklig kritisk granskning.
Bergös kritik riktar sig mot den utbredda uppfattningen att D-vitamintillskott är en nödvändighet för alla. Han poängterar vikten av att skilja på verklig brist och nivåer som ligger inom det normala intervallet, även om de är i den lägre änden. Han ifrågasätter den generella rekommendationen av D-vitamintillskott och menar att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle gynna friska individer. Istället betonar han riskerna med överkonsumtion och uppmanar till en mer nyanserad syn på D-vitamintillskott. Han förespråkar en individuell bedömning baserad på faktiska behov och risker, snarare än en generell rekommendation till hela befolkningen.
Den kraftiga ökningen av receptbelagd D-vitamin väcker frågor om hur förskrivningspraxisen ser ut. Är det en överdriven reaktion på den allmänna diskussionen om D-vitaminbrist, eller finns det andra faktorer som spelar in? Oberoende av orsaken, poängterar Bergö att det är viktigt att läkare baserar sina beslut på vetenskap och evidens, snarare än på anekdotiska bevis eller mediala påståenden. En mer restriktiv förskrivning av D-vitamin skulle kunna minska risken för överdosering och onödig läkemedelsanvändning.
Det är viktigt att komma ihåg att D-vitamin spelar en viktig roll för skeletthälsan och immunförsvaret. Det är dock väsentligt att skilja på att behandla en konstaterad brist och att ta tillskott i förebyggande syfte. För personer som riskerar D-vitaminbrist, exempelvis äldre, personer med mörk hudfärg eller de som har begränsad solexponering, kan tillskott vara befogat. Men för den generella populationen är en balanserad kost och regelbunden vistelse utomhus i dagsljus oftast tillräckligt för att upprätthålla adekvata D-vitaminnivåer.
Sammanfattningsvis ifrågasätter Martin Bergö den ökande trenden med D-vitamintillskott och betonar avsaknaden av bevisad nytta för friska individer. Han varnar för riskerna med överdosering och uppmanar till en mer kritisk och individuell bedömning av behovet av D-vitamintillskott. Han uppmuntrar läkare att basera sina förskrivningsbeslut på vetenskaplig evidens och att vara medvetna om den potentiella skada som överdriven D-vitamintillförsel kan orsaka. För den genomsnittliga personen är en hälsosam livsstil med balanserad kost och tillräcklig solexponering oftast den bästa vägen till adekvata D-vitaminnivåer.
